- Project Runeberg -  Världens herre /
384

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 25. Frestelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 384 -

anblick av hemsk tomhet, som erbjöd sig för honom,
men då han betänkte, att strax förut, ett tåg av
kraftfulla människor dragit över slätten och att av alla dessa,
ingen nu var vid liv, utan lågo strödda på öknens
giftiga sand - vid denna tanke ryste han. Han skulle
gärna velat träffa åtminstone en människovarelse, och
han skulle gärna räckt de fientliga kabylerna handen.
Men det fanns ingen, som han kunde ropa till. Ingen
gestalt reste sig på hela den oändliga slätten.

Det var därför ej så lätt för Albert, att utröna från
vilket håll han hade kommit, då de överföllos av
sa-mum. Han beskrev en vid omkrets kring cisternen och
träffade slutligen på liket av Judiths häst. Detta visade
honom riktningen, och snart fann han även flera lik av
hästar och kabyler. De voro likväl sparsammare än
han hade förmodat, icke därför, att några av araberna
hade undgått den fruktansvärda samum - i vilket fall
Albert vid horisonten skulle ha sett alla dem som
ännu levde - men de flesta lågo så djupt begravna i
sanden, att han varken kunde se dem eller ens känna
dem under sina fötter.

Men vore väl då alla hästarna döda? Albert
betvivlade detta. Djur kunna mera än människor.
Visserligen visste han ej huru länge samum rasat efter hans
fall i cisternen. Han undersökte därför noga alla
hästarna som han fann, och det lyckades honom verkligen
att finna först en och sedan ännu en häst, som gåvo
tecken till liv. Han befriade dem från sanden, som låg
över dem, rengjorde ögonen, munnen och näsborrarne
från stoftet och fann till sin stora glädje att de
småningom begynte att hämta sig. Därpå sökte han efter
vapen. Detta var en lättare uppgift. Varje kabyl
hade haft sin bössa och sin yagatan, några av dem även
pistoler. Albert utsökte två av de bästa bössorna,
ävensom ett par pistoler. Tog tillräckligt ammunition och
försökte sedan att få reda på liken av de kabyler som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free