- Project Runeberg -  Världens herre /
654

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 47. Villefort

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

_ 654 -

nos i hans kammare, och som ursprungligen voro
bestämda för helt andra ändamål. Slutligen då intet ville
hjälpa, utskar han med en kniv, ett fyrkantigt hål, ett
stycke trä på dörren, där han förmodade låsen borde
sitta. Nu kom han åt en liten lås som var lätt att öppna
med en böjd spik.

Likväl dröjde Roskowitsch med dörrens öppnande.
Han kunde uppväcka misstankar, om han gick in i nästa
rum. Ty vem var där inne? och vad hade han där att
göra? Belönade han lordens godhet, därigenom att
han spionerade på fartyget? Hans nyfikenhet kunde ha
hans bortkörning till följd. Och sedan? -

Han beslöt därför att göra ett annat försök. Han
knackade på träväggen. Om någon var i rummet
bredvid, så måste han fråga vad knackningen betydde.
Följde icke denna fråga, så kunde förhållandet ericlast vara
det som han hade förmodat. Han knackade därför, i
början svagt, sedan allt starkare.

Ingen svarade, ingen frågade inifrån rummet.
Antingen var detta tomt, eller var någon därinne söm icke
brydde sig om bultningen, som icke bekymrade sig om
något. Nu öppnade Roskowitsch tyst dörren och
inträdde.

Rummet som han kom in uti, var tämligen mörkt, ty
för fönstret hängde en tät grön gardin, och dessutom
var detta försett med täta järngaller. Roskowitsch
lyddes igenom den halvöppna dörren, men märkte i
början ingen, öppnade dörren och gick in.

Nu föll hans blick på en figur, som satt alldeles
ihop-krupen på mattan med korslagda armar och ögonen
riktade så stelt och hemskt på den inträdande att
denne studsade tillbaka. Och han hade skäl därtill!

Men endast för ett ögonblick for Roskowitsch
tillbaka. Därpå gick han närmare med synbara tecken
till nyfikenhet, deltagande och förvåning.

- Det är verkligen han! sade han halvhögt för sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldherr/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free