- Project Runeberg -  Det carolinska tidehvarfvets komiska diktning /
204

(1888) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dess blomster, som, jemte de artiga smådikterna, först sköt upp,
kallar man satir. Dess representanter, livilka vi nu hafva att
uppsöka och sammanföra, äro med undantag af Triewald hittills föga
beaktade, men man skall snart finna, att denue icke stod ensam
såsom “en tidsaudens pionier", den der “med sina satirer
anticipe-rat den kommande periodenwl).

Den förste, hos hvilken man mera bestämdt kan påvisa deuna
rigtnings inflytande, är den någon gång ofvan uämnde poeten
j. G. von j. Q. von Beijer2), som öfversatt flera franska dikter3) och äfveu
®eijer- gjor|. försök till satir. En Satyrisk dicht emot Echtenskapet par
M. BoileauA) framställer detta som ett fängelse: ingenting annat bör
kunna beveka till dess ingående “Än det, att du cen gång med lust
kan kom’ der uth“; bäst är kärlek “utlian prest“, ty den ogifte
är alltid “elskader och flignad med stor lengtan“. Hur ser icke
en äkta man “förstörder uth går tankfull och surmuhlen, I allt sitt
wäsende osnygger och owulen“. Osannolikt är icke, att han
kommer i “den kröönte hoop“ o. s. v. Något ledigare än detta stycke,
hvars “direkta" satir icke har många komiska ansatser, är
Konsten att elska. Till min ivän Philander, i hvilket qväde olika
slags qvinnor karakteriseras och bästa sätten att vinna dem
an-gifvas i en skämtande och smått satirisk ton.

M Mm s. 179.

2) Hskld uppgifver origtigt fadren Johan v. B., som dog redan
1669, vara författare till de i Palm sk. hs. förvarade dikterna; förf. kallas
der i registret Johan Gustaf, likaså i Holmia literata, der det till
yttermera visso tillägges “Jokannis Filius“. Enligt Ättartaflorna och Hanselli
hette han Johan Gabriel; f. 1645, liksom fadren generalpostdirektör,
afsked 1697 (Lidén tror att han blifvit “genom konster skild vid syslan
men fått peusion“), f 1705. Han skref sig till Skenas; efter hans bror,
Eric Dahlbergs måg och G. F. Gyllenborgs morfar, öfvergick den
literatur-historiskt bekanta gården till ätten Gyllenborg; se vidare s. 179 not 3.

3; Om hans öfvers. af Corneille’s Cid se s. 25 not 2. “En ode,
giord på ensligheet af M:r Dr Andilly“ är märklig såsom bland de första
försök att hos oss införa den fria jambiska versen med obestämdt antal
stafvelser i raden.

4) Bland Boileau-Despréaux’ dikter hafva vi icke kunnat återfinna
detta stycke; möjligen är det af hans broder, hvilken, också poet, endast
kallades Boileau.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wecarolin/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free