- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
123

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det stundom hända, att någon stor tjock grå padda vill
in i huset; man skall då ej döda henne, ty det är ej godt
att veta hvem hon är. Hon kan vara en hexa, men hon
kan också vara något annat; bäst är att i vänlighet söka
bli henne kvitt. Träffar man ett sådant djur — vi bönder
här på orten kalla dem ej paddor, utan «skradepoggor» —
och hon sätter sig för ens fötter, så gör man väl i att
ta ett par halmstrå, när man ej har linstjelkar, och lägga
ett kors på hennes rygg. Har hon ondt i sinnet, så
skyddar korset menniskan mot detta, men är paddan sjelf
en stackars förtrollad varelse, så kan korset verka till
hennes befrielse.

I den tiden vi hade fri husbehofsbränvinsbränning,
hördes ofta tal om skradepoggor, som förderfvade mäsken.
En man, som var nabo till min farbror, hade en dräng,
hvilken nu tjenar som nattväktare hos min son. Denne
gamle dräng håller för, att hans gamle husbonde fick sin
mäsk förderfvad af ett sådant djur, som aldrig ville vara
från elden hur ofta de än buro henne ur bränneriet. Hon
kom ständigt igen, äfven sedan de lekt «himmelsprätt»
med henne, så hon dervid flög öfver taket. Mannen måste
upphöra med sin bränvinsbränning. Somliga hålla äfven
före, att paddorna suga kraften af kreaturens ben, när
boskapen står på stall, derför är det ej bra när paddor
få ingång i stall och fähus.

I jorden kryper, då man plöjer, ett litet högrödt kryp,
af somliga kalladt «onda bettet», derför att man tror, att
det är detta, som vållar den sjukdomen i ens fingrar.
Kommer detta kryp i ett boskapskreatur, så sväller detta
ut, så det är färdigt att spricka. Derför skall man taga
det första af dessa kryp, man om våren ser, krossa det i
sin hand och gnida saften väl in i denna. När då ett
kreatur får det omtalade onda, så skall man slå några
droppar vatten i samma hand, blöta en bit bröd deri och
gifva kreaturet detta in, så blir det snart plågan kvitt.
Detta kan man göra flera gånger, ty kraften går ej ur
handen det året. Der finnes också på jorden, mest bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free