- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, sägner, sagor, gåtor, ordspråk, ringdansar, lekar och barnvisor /
229

(1880) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kring hvarje misstänkt pigas hufvud, och då de gifta
kvinnorna togo sig rättighet att klippa håret af en sådan
lättfärdig piga, ifall hon vågade gå med det bart.

Min hustru tyckte mycket om hönskött, men det fick
hon ej äta, ty då blef barnet noppigt i skinnet, och åt
hon kalkon- eller vipägg, blef det fräknigt. En gång kom
farmor ut i köket och såg min hustru vispa sockerkaka.
«Akta dig väl, att under denna tid slicka en visp!» sade
den gamla, «ty blir ditt barn en gosse, får han aldrig ja när
han friar, om han icke vet att bära en visppinne i fickan».
Detta minnes jag, men det är långt ifrån allt, som hon
hade att påakta under denna tid; och då den var förbi,
vidtogos nya försigtighetsmått, för att hindra onda magter
att skada moder och barn, och många konster gjordes för
att betrygga den nyföddes välgång för hela lifvet.

Då barnet föddes, reglade eller haspade de närvarande
kvinnorna alla dörrar, så att ej troll eller bäckmannen
kunde smyga sig in. Inget linne, som den dagen hängt
under bar himmel, fick komma när mor eller barn;
badvattnet måste stå i ordning natt som dag under de sista
väntansdagarne, så ej något trolltyg kom med det från
brunn eller källa. Farmor hade af gammalt linne sytt
barnets första skjorta, ty syddes den af nytt tyg, blef den
lille en hisklig slitvarg. Som vårt första barn var en gosse,
så upptogs den i ett kvinnolintyg, på det han skulle få ja,
när han friade; hade det varit en flicka, skulle hon svepts
i en skjorta, på det hon skulle ha lycka i sin kärlek. I
badvattnet nedlades många ting: ett ägg, för barnet skulle
blifva hvitt; en röd lapp, på det kinden måtte få rosor;
vigselringen, för trohet i sinnet; silfvermynt, för rikedom;
och ett kol från en vådeld, ifall modern råkat se en sådan
och var rädd att barnet skulle få eldfläckar; en svinborst,
ifall modern råkat vidröra något svin, då barnet kunde få
osnygga vanor. Var nu allt detta iakttaget, så var det
nästa att ej slå ut badvattnet under bar himmel eller innan
man spottat tre gånger deri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdikt/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free