- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
166

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Vesterstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En man, som i sin ungdom varit straffad för brott
och sedan fortfarande förvärrats, hade inkallats för att
inför kyrkorådet varnas. Han var tillstädes, förehölls sitt
usla lefverne och uppmanades att ändra detta och börja ett
nytt lif. Men därtill förklarade han sig alls icke ha lust.
Med öppet hån och tydlig själfförnöjelse sade han sig
tvärtom ärna fortfara i alla de laster, han dittills öfvat; och
den häpnad, kyrkorådsmedlemmarne uttryckte vid hans
fräcka försäkringar, påverkade honom så mycket mindre,
som han bakom sig hade likasinnade, hvilka kvarstannat
för att öfvervara och åhöra sin väns triumf öfver prästen
och hans kyrkoråd.

Ögonblicket var kritiskt. Kunde den inkallade gå
bort såsom osedlighetens segrande försvarare, så kunde
följderna däraf för religion och seder i orten knappt beräknas.

Ett litet skolbarn hade af nyfikenhet dröjt kvar. Till
detta ställde pastor en fråga; »kan du säga mig: hvad är
att bannlysa?%

Barnet svarade med katekesens ord: »det är att
utesluta en uppenbart obotfärdig syndare från Herrens
Nattvard, intill dess han sig omvänder och bättrar».

Så frågade då pastor kyrkorådet: »är denne inkallade
man en uppenbart obotfärdig syndare?»

»Ja», svarades starkt och enhälligt, »det kan Gud och
hela världen se!» Äfven röster nedifrån kyrkan instämde.

Då reste sig rådets ordförande upp och vände sitt tal
till mannen. Han frågade honom, om han hört hvad vår
kyrka till och med genom barnets mun förkunnade, och
om han visste hvilka följder en bannlysning skulle draga
med sig? Han redogjorde härför, hans röst dundrade, det
ena åskslaget aflöste det andra; när den bannlyste dör,
sade han, får han icke läggas i kristen jord, klockorna
skola icke gå öfver hans lik, han skall begrafvas aflägse
och i tysthet. Där ser du hvad synden leder till; den ena
följden räcker den andra handen. Men, arma människa,
det var icke du, som talade de där hemska hädelserna, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free