Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sökanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beslöt sig W. för att än en gång uppträda som sökande;
hans vän Paul Ahnfelt sökte det ock, ehuru i följd af sin
svåra krankhet, som gjort honom till nästan krympling,
med ringa utsikt, och W. tillkännagaf enskildt för
vederbörande statsråd, att han icke ville gå sin vän i vägen.
»Men», skrifver han d. 22 Dec. 1846, »transport måste jag
söka. Af min konung måste jag bönfalla därom; ty af
patroner, som vanligen äro brännvinsbrännare en gros, och
voterande allmoge, som vanligen är brännvinsälskande till
flertalet, kan jag »för de kända tänkesätten» ej vänta
befordran. Köparen af Vesterstad vill tvinga pastor att frångå
ett arrendekontrakt af prästgården, gjordt 1819 för 50 år,
stadfästadt för nämda tid af K. Maj:t, och söker det genom
att vara ytterst svår som arrendator vid alla kontraktets
full-göranden. Processa vill jag för ingen del. Att bli bonde
genom prästgårdsskötselns öfvertagande kan jag ej häller
förmå mig. Att stanna kvar och lida för mycket kan jag
ej utan att lida af fattigdomsbekymmer. Nu tycker jag, att
staten, af hvars makthafvande jag aldrig fått mer än 60
tunnor korn för tre år såsom v. bibliotekarie i Lund, kunde
ock ge mig så väl som andra något öfver de
oundgängligaste lefnadsbehofven, sedan jag nu snart !/s sekel slitit
min lekamen med en väl aldrig förnekad flit. Då
marke-gången är låg, måste jag här låna pengar, oaktadt jag lefver
inskränkt som min klockare, och måste genom boklånande
mycket hjälpa mig fram, som är ytterst påkostande, då jag
kunde köpa, om medel funnos, men för denna brist måste
sakna äfven dagligen behöfliga verk». Efter att hafva talat
några ord om förslaget till pastoralprofessionen i Lund,
fortsätter han: »Jag glädes, att det är min konung, som
skall afgöra min framtid. Han kan ge mig intetdera. Jag
böjer mig då tåligt för slaget; men den vördade excellensen
De la Gardie har beredt mig en ställning, som då ej blir
olik Hagars, när hon såg Ismaél under busken. Jag måste
därför kvarhålla hoppet så länge ske kan och anbefaller
mig till det bästa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
