- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
324

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Göteborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bad att få i det skicket återställa den. »Jag vill icke»,
sade han, »att en man, som jag vördar, skall bedragas af
mina landsmän, hvilka, om än flera gånger döpta, dock
icke äro mera kristna än jag!»

Sådana erfarenheter lättade ej tyngden af den
ämbets-börda, som ju omöjligen kunde frigöras från plikten att
hjälpa äfven genom att gifva allmosor. Den uppgiften var
honom tvärtom synnerligen tryckande, just därför att han
visste huru omöjligt det var att träffa det rätta och att
ställa alla till freds. Han hade en dag i februari 1859
kunnat gälda sin sista återstående skuld, och han hade
gjort det med en känsla af innerlig tacksamhet mot Gud;
men då hans inkomster icke alltid voro lika stora, under
det att hans. utgifter visade sig i stigande, frågade sig både
en och annan af hans vänner, huru det väl skulle komma
att gå med den skuldfrihet, han så högt skattade. Och
han kände sig nog ibland själf hafva anledning att så
fråga, då ju de anspråk, man ställde på honom, voro, snart
sagdt, måttlösa.

Men han undgick den befarade pröfningen. Bland
dem, som med sin uppmärksamhet följde hans omfattande
verksamhet, fanns ock en och annan, som insåg, att han
skulle gå under, om han lämnades ensam i kampen mot
så mångas fattigdom och nöd; och då och då inflöto
därför ock bidrag till hans nödhjälpskassa. Han mottog dem
med oro; han fruktade att på grund af dem blifva än mera
öfverlupen och synas äga mera att gifva än hvad verkligen
var fallet; när de där bidragen uteblefvo, måste så hans
belägenhet bli bekymmersammare än förr. Men ett af
ifrågavarande bidrag blef ej, som de andra, sporadiskt; det
upprepades år efter år och det var så rikligt, att det blef
honom möjligt att mera planmässigt ordna sina
välgören-hetsåtgärder. Genom antagna medhjälpare nådde han in i
hemförhållanden, som kunde bättras och lyftas; skolbarn
bespisades, nattvardsbarn bekläddes, lokaler för
söndagsskolor bekostades, fattiga och begåfvade skolgossar under-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free