Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre lyckadt försök att »lura sig till hjälp af
domprosten»; och många roliga historier härom kunde man få
höra, utan att de dock behöfde äga minsta grund. Han
kunde själf rätt hjärtligt skratta åt dylika, beundrande den
fyndighet, med hvilken man af mindre än ett halmstrå
kunde bygga en hel stack. Men en tilldragelse, om hvil*
ken på sin tid mycket talades, var verkligen sann, och den
fann han ganska bedröflig.
En hans ämbetsbroder hade undervisat och slutligen
döpt två polska judar, som förklarat sig vara öfvertygade
om den kristna religionens sanning, och han hade lifligt
förordat deras begäran att af domprosten få någon hjälp
för att skaffa sig något litet varuförråd, med hvilket de
skulle kunna drifva gårdfarihandel. Af sina forna
trosför-vanter sade de sig icke mera kunna vänta något
understöd; de ville ej vidare kännas vid dem. Med den djupa
känsla W. hyste för det gamla »förbundsfolket», af hvars
ädlare typ Göteborg ägde många framstående
representanter, hvilka han högt aktade, förenade sig här hans
uppfattning af plikt gentemot dem, som vågat något för sin
tro; och då de sade sig icke kunna uppgifva något visst
belopp, till hvilket deras inköp skulle kunna på förhand
fixeras, skref W. en förbindelse att svara för betalningen
af de varor, de för sin tillärnade gårdfarihandel kunde
be-höfva; med det papperet voro de båda männen nöjda och
begåfvo sig åstad.
Men ett par dagar därefter infann sig hos domprosten
en af stadens köpmän af den mosaiska bekännelsen, och
bad att få veta hvad den där förbindelsen, som han nu
medhade, egentligen afsåg för belopp. Hvad hade
domprosten tänkt sig?
»Hundra kronor som högst», hade de båda
handelsmännen uppgifvit sig afse.
»Herr domprost», utbrast den besökande, »de hålla på
hos mig nu på andra dagen och tyckas vilja tillhandi a sig
halfva mitt lager». Så ref han sönder förbindelsen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
