Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första kvita man, som veterligen satte sin fot inom det
nuvarande New Mexicos område var en spansk äfventyrare,
Ca-beza de Yaca, hvilken såsom officer tillkört den af Narvaez
anförda, förolyckade expeditionen till Florida, därifrån Cabeza de
Yaca med endast tre följeslagare vandrade österut, genomtågade
Texas ock New Mexico samt slutligen efter oerkörda mödor ock
faror år 1536 anlände till de spanska besittningarna i gamla
Mexico. Hans berättelser om de indianstäder han sett ock i kvilka
kan antog att skatter af ädla metaller stode att vinna, eggade
spaniorernas i Mexico alltid vakna lystnad efter rikedomar så att
inom de närmaste åren flera expeditioner företogos till de
nyupptäckta områdena. År 1539 besökte Fray Marcos de Nizza
Zuni-indianernas distrikt ock året därpå företog Francisco Yasquez de
Coronado sitt redan i det föregående omnämda tåg, kvilket förde
konom ända till det nuvarande Kansas. Först år 1598 egde
likväl den första värkliga bosättningen af spaniorer rum inom New
Mexico, i det Don Juan de Onate med en eskort af fyrahundra
spanska soldater samt åtföljd af etthundra trettio
kolonist-familjer tågade till det nya området samt där, norrom Ckama-floden,
grundläde en koloni, hvilken kan kallade San Gabriel de los
Espanoles. Sju år senare grundades den nuvarande
kufvud-staden i området under det klingande namnet La Ciudad Real
de la Santa Fé de San Francisco. Till en början kommo
spanic-rerna väl öfverens med de indianstammar, kvilka förut egt
området ock kvilka, såsom boende i värkliga städer ock byar samt
förnämligast lifnärande sig med jordbruk, voro långt mindre
krigiska än de kringströfvande stammarna längre norrut, men det
oerkörda omvändelsenit kvaraf de spanska upptäckarne ock
isynnerhet de dem åtföljande munkarne besjälades, ledde snart nog
till stridigheter. En efter annan af de förut så fredliga
stammarna råkade i konflikt med de kvita och slutligen bröt det
jäsande missnöjet år 1680 ut i ett stort krig, hvari indianerna
under anförande af köfdingen Po-pe i grund slogo spaniorerna
samt helt ock hållet fördrefvo dem från kela New Mexico. Under
de följande tolf åren tillbakaslogo därefter Pueblo-indianerna
kvarje försök af de kvita att ånyo underlägga sig deras område,
men år 1692 samlade Diego de Yargas en stark armé, slog
indianerna i flera fäktningar, förstörde flera af deras städer ock
un-derkufvade dem sålunda för all framtid.
Området styrdes därefter såsom en spansk koloni af
ståthållare, valda af befolkningen själf, tils år 1835 den förändring
införde» att ståtkållarne tillsattes af den spanska regeringen. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
