Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen - Karelens minnen - 4. Paul Juusten - 5. Adam Wilke - Lokala detaljer - 57. Granithrottet i Pytterlaks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nikan öfver finska biskoparne, hvilken utgafs oeli kommenterades af Net-
telbladt (1728) och Scarin, men sednast åren 1780-1799 af Porthan disputa—
tionsvis i en ny granskad upplaga med anmärkningar och en särskild doku-
mentsamling, i hvilket nya skick den utgör grundvalen för allt det som i Fin-
lands äldre historie är skrifvet. Juustens förhandlingar vid prestmötet i Åbo
1573 berömmas af Porthan. Kort efter ryska beskickningen blef han af sin
konung adlad och derjemnte begåfvad med några gods. Ätten utdog snart på
svärdssidan, men hans dottersson, borgmästaren Croel i Wiborg, tilläts 1653
upptaga hans vapen under namn af Rosencroel.
5. Adam Wilke">
5. Adam Wilke.
Adam Wilke tillhör pä cn gäng bonde- oeh borgareståndet och framvi- «
sar i sin karakter en skön förening af det förras flardlösa redlighet oeh hug- ;
0
fullhet samt det sednare» drift och insigter. Som barn gick han i Lensu by J
af Lappvesi socken med hemgårdens vall, men sattes för sitt goda halvad 1811 \
vid 12 ärs älder i Willmanstraiuls, oeh tvenne år derefter i Wiborgs skola, *
den han likväl för medellöshet snart lemnade och ingick pä huset Hackmans ;
handelskontor. Vid handeln förflöt lians öfriga lifstid tyst såsom den lugna %
täcken i dalen. Hans skolrektor hade, efter den tidens sed, ausett hans ärfda S
namn Kiiski, pä svenska: girs, säsom mindre passande och gifvit honom ett j
nytt, taget efter socknctraklen (Vilkjärveu katma), der hembyn låg. Del nya ;
namnet bar han, men utan den fåfänga, gom plägar åtfölja sådana namnförän- J
dringar. Sina ärfda anlag för runopoesi odlade han äfven som handlande oeh ;
0
författade ibland annat en runa full af värma, när ångfartyget Ilmarinen for- %
sta gången plöjde vägen. Wilke var en bland de 14 stiftaren® af Suoinalaisei) |
g
KirjalllBuaden Seura i Wiborg. Vid sin död den 28 Mars 184? gjorde han en $
testamentarisk disposition, hvarigenom han åt nämnde sällskap Bfverlemnade |
hela sin- förmögenhet, öfver 11,000 IVubel Silfver, hvaraf intresset skulle ;
användas till en folkskola i Wiborgs, Lappvesi eller någon annan tillgränsan- !
de socken, der ibland andra kunskapsgrenar äfven jordbruk skulle läras på ;
finska språket. Anspråkslöst yttrar han deri tillika, att som han ansäg sina J
tillgångar för små, skulle hvarje Finne gifva ytterligare bidrag till företaget, |
för att befordra modersmålet och fäderneslandets väl, Fastän hati sjelf önska- \
de blifva glömd, ”emedan den intet är som sår eller’den som vattnar, utan «
den som rexten gift er," uppreste hana vänner ät honom en vacker grafvård.
Men den tidsenliga inrättning han framkallat skall ännu bättre bevara hans
in inne.
| 57. Granithrottet i Pytterlaks. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
