Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Almqvists ungdomshistoria, verksamhet inom Manhemsförbundet och bondelif i Vermland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den gamle Gjörwell, redan åtskilliga år förut fäst allmänhetens uppmärksamhet. Han omtalar nämligen i sin tryckta brefvexling, åren 1806 och 1807, att han hade en dotterson Carl Jonas Ludvig, som var ovanligt hågad för historiska studier samt egde »ett denna vetenskap motsvarande snille». I förbigående kan nämnas, att ett mycket hjertligt förhållande tyckes ha rådt mellan Almqvist och Gjörwell. En akademisk afhandling af 1810: »De servatis sub barbarie medii aevi litteris» är af Almqvist tillegnad Gjörwell, och Almqvist säger der: »Under barnåren ledde du mig med dina mogna råd och undervisningar. Du tände i mitt bröst håg och kärlek för nyttiga vetenskaper. Vördade Morfar! Jag helgar dig tacksamt förstlingen af de frukter, du med egen hand utsått och vårdat».
Det var helt naturligt, att Manhemsförbundet med uppräckta händer skulle tillegna sig en sådan ledare som Almqvist.
Han blef omedelbart ordförande, och under hans presidium upprättades en provisionel stadga för undervisningens gång inom förbundet, hvarjemte han fick i uppdrag att utarbeta det vidlyftiga förslag till organism, hvarom längre fram
något mera skall meddelas. Den provisionela stadgan för
förbundets dåvarande fem grader bestämmer, att i första graden skulle inhemtas valda stycken af nordisk mytologi; dessutom förekommo der Öfningar i sång. I andra graden fortsattes med mytologi. Vidare tog man der särskild examen i Hervarasagan, så väl skriftligen som muntligen, samt läste
nordens geografi och förvärfvade sig någon runkunskap. I tredje graden lästes Björners kämpadater, första grunderna af nordiskt fornspråk och en kurs i svenska antiqviteterna. I fjerde graden sysselsatte man sig dessutom med nordiska historiens kronologi. I femte graden fulländades kurserna i mytologi, sagor och kronologi; och för det antiqvariska facket fins der en fordran så sträng, att i våra dagar torde ingen kunna reda sig med dess uppfyllande. Af lärjungarna i femte graden skulle nämligen hvar och en, som orden falla sig, fullkomligt känna alla svenska fornlemningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>