Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Almqvists ungdomshistoria, verksamhet inom Manhemsförbundet och bondelif i Vermland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, i sanning! den dag har kommit, att Carl XIII:s
milda ögon ej längre skåda öfver Sverige. — Gråtom, bröder,
— ja väl! en god fader var oss kung Carl! Dock tårar äro
ju genomskinliga? Låtom oss derför genom dem blieka upp
och skåda den herrliga tron, som nyss blifvit rest i
slotts-borgen i den gamlas ställe. — Ja, Gud vare lof. Carl
XIV Johan har nu blifvit krönt — krönt till vår konung på
jorden. Trohet af hjertat gifva vi honom! Lefve Han länge,
och må Han dö, som sin fader, välsignad! Men först — o
lefve Han lycklig länge!
Gud bevare fosterlandet och konungen!
Som antydts, fins det blott en del qvar af
Manhemsför-bundets handlingar, men ursprungligen egde man en ofantlig
massa aktstycken. Det befintliga är dock alldeles tillräckligt
för att, få en öfverblick af förbundets hela utveckling. 1817
undergick förbundet en ombildning, och dess förenklade
organism blef då vederbörligen stadfäst af öfverståthållareembetet*
Af ett protokoll öfver de äldres sammankomst 1818 visar sig,
att en öfverläggning egde rum om de mått och steg, som
borde företagas med alla de böcker och handlingar, hvilka
rörde förbundets förra konstitution. Vid anstäld undersökning
befunnos icke mindre än fyra folioband af den beskaffenhe
att de kunde till förbundets behof fortfarande användas,
hvarefter det öfriga »med åtföljande papper och handlingar»
genast på stället förseglades med samtliga medlemmames sigill.
Hvart alla dessa luntor tagit vägen, kunna vi icke upplysa och
förlusten af dem är kanske icke mycket beklagansvärd,
eftersom lyckligtvis sjelfva stommen finnes qvar. Troligen var det
Almqvist, som lemnade det hufvudsakliga stoffet till
diskussionerna och att döma af hans tryckta förslag till
Manhems-förbundets organism, så var han i stånd att förse sällskapet
äfven med ceremonier och allahanda mystiska
förbundssyssel-sättningar af det sällsammaste slag. Prof. Fryxell har
berättat att en söndring uppstod i förbundet, då nämligen de
båda ledame, Almqvist och Dahlgren, icke kunde komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
