Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Flykten från fäderneslandet Almqvists sista lefnadsöden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästaren besökte fruns afdelning, så inträffade det deremot
aldrig, att nådig frun satte sin fot inom mannens område *.
Hon torde äfven hafva egt sina giltiga skäl d ertill. Någon
qvinlig domestik fick aldrig städa eller rengöra ryttmästarens
rum. I stället höll han sig med en manlig trotjenare,
nämligen en från Långholmen frigifven korrektionist vid namn
Dufva. Honom hade ryttmästaren för sin egen räkning, och
ingen i huset tordes säga något till honom eller besvära
honom med andra göromål än sådana som tilhörde honom
såsom betjent åt sin välborne herre. Borsta behöfde han
aldrig, ty ryttmästaren gick alltid oborstad. Men om denne
ämnade sig bort någon gång, ålåg det Dufva att bränna
honom i håret; likväl utkammades icke lockarna, utan sutto som
knölar kring hufvudet.
Midt på golfvet i ryttmästarens rum stod ett klavér, med
tumstjockt dam på tangenterna, ty Scheven rörde det aldrig,
ehuru han ursprungligen lär varit ganska musikalisk. En mängd
böcker i gamla skinnband stodo uppstälda på stora bokhyllor,
öfverhöljda med spindelväf. På skrifbordet lågo
Sveden-borgska skrifter, i hvilka egaren skall hafva varit ganska
bevandrad. Han hade i sin ungdom läst latin och kunde
der-för, med tillhjelp af Sjögrens lexikon samt stundom af sina
barns informator, reda sig rätt bra med den nordiske siaren.
Särskildt var han intresserad af Svedenborgs afhandling De
conjugio in coelo (om äktenskapet i himlen), och jemförde
dervid, till sin förargelse, sitt äktenskap med de himmelska
andarnas.
Scheven visar sig i brefvexlingen med Tybeck hafva
varit en i flera afseenden ganska kraftig och begåfvad natur,
som enligt sina egna ord »tillfälligtvis öfverkom Nya
Jerusalems himmelska lärä» och deri fann näring för sin lifliga
fantasi. Oafsedt Almqvists lutning åt svedenborgianismen, är
det möjligt att Scheven känt sig tilltalad af det mystiska i
hans skrifter, och af denna anledning för ett ögonblick glömt
* Från och med 1837 lefde makarna alldeles åtskilda. Sedan
ryttmästaren flyttat till Stockholm (gamla Norrbro n:r 5) förestod frun en
krogrörelse på Ladugårdslandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
