Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Räddad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma. Jaså, Oscar, att fjollan skulle utan vidare
rädda dig från följderna af ditt lättsinniga lif och
pligtskyldigast kasta mera bränsle på den eld
vid hvilken du sakta stekt henne i åratal!
Oscar.
Viola, du rasar!
Viola.
Nej, endast andas ut efter ett femårigt
förtryck, som sammanpressat min själ till en
värdelös massa och förqväft allt, som var ädelt och
godt i min natur.
Milde.
Min aning! Min aning!
VlOLA. ’
Somliga qvinnor tåla inte vid att bli
olyckliga och jag hör till dem.
Oscar.
Olycklig, du!
Viola.
Ja, är det inte förvånansvärd t? När tårarne
torkade af förakt öfver det ömkliga gyckelspel,
som upppfördes qväll på qväll, när löften gåfvos
för att brytas så snart tillfälle gafs — då kände
du dig belåten. Du hade fått frid i ditt hem, din
hustru utvecklade sig, så bra du någonsin kundé
önska, till den blinda, viljelösa nolla, som du
kallade »en hustru i sino prydno». Att hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
