- Project Runeberg -  Dramatiska arbeten / 2. Dömd. - Småstadslif /
63

(1883-1884) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dömd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olof.

Jag har nu ångrat mig och reser till Upsala
redan i morgon.

Professorn.

Gläder mig, gläder mig verkligt. Ja, att
öf-vergifva vetenskapen, när man är nog lycklig att
kunna få egna den hela sitt lif — det, det gör
man inte.

Olof.

Skulle då vetenskapen verkligen vara värd
att lefva för?

Professorn.

Ja, visserligen, visserligen. Hvad skulle väl
eljest vara värdt att lefva för? Hvad är
vetenskapens innersta kärna och yttersta syfte? Att
förädla och förbättra. Och det målet måtte väl
vara värdt ett helt lifs sträfvanden. Och hur
belönar inte vetenskapen sina tjenare? Den så att
säga reser upp en mur mellan dem och den
omgifvande sinneverlden, så att intet orent, intet
lågt, må, må komma dem vid. I frid och lugn få de
sträfva fram till det soliga målet: upplysning och
vetande, så, skära, samla och, när stunden blir
inne, dela med sig af sin skörd åt den
hungrande, i mörkret vandrande hopen derutanför.

Olof.

Vore det inte bättre att rifva ned murarne,
så att ljuset kunde tränga till alla?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aadrama/2/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free