Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundell.
Nej, och tusen gånger nej. Är jag inte herre
i mitt hus?
Katrina.
Nåväl, det ska1 inte ske som du vill, Lundell.
Lundell.
Hva’ falls — ?
Katrina.
Jag ämnar inte tillåta, att en ung hederlig
man jagas ur vårt hus som en usel förbrytare,
derför att han hyser en känsla, som gör honom
heder; och jag förbjuder, ja, hör du, förbjuder,
att mitt barn kastas bort åt en man, som i intet
är henne värdig.
Lundell.
Katrina l — Du är sjuk.
Katrina.
Kanske. Ibland förefaller det mig, som om
hela mitt lif varit en lång sjukdom, hvars
botande hetat död och lindring, hopp —
hop–pet att mitt barn på ett eller annat vis skulle
slippa vandra den tunga stig jag gått.
Lundell.
Jag förstår dig inte?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
