Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småstadslif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundell.
Nej, så ta’ mig–
Katrina (sakta till Lundell).
Din heder står i pant, Lundell.
Ann’ Sophie.
Förlåt mig, pappa!
Ek.
Ack, nu förstår jag allt, och det återstår
mig endast att på det ödmjukaste be’ herr
borgmästaren förlåta min kortsynthet. Jag forstår
inte ens, hur jag kunde så misskänna både herr
borgmästarens hjerta, hederskänsla och —
Lundell.
Nog — se så — nog —!
Ek.
Och hvad jag med den djupaste, mest
vörd-nadsfullä, sonliga tillgifvenhet förmår —
Lundell.
Nog för — tusan! — Jag menar — det är bra.
(Afsides:) Fan anamma! I fallan, Pehr Augusti
Släpp ut den der nidskrifvarn — och adjö med
mitt val.
Katrina (afsides till Lundell:)
Du känner ordspråket, Lundell: Den som
gräfver en grop åt andra, faller ofta sjelf deruti.
Lundell.
Hvem tusan kunde också tro, att en fattig
karl skulle ha grundsatser! Men åtminstone ska’
förlofningen dröja — det lofvar jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
