Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Östrabo biskopsgård, hvarest han de flesta somrar
brukade med de sina aflägga ett besök. Stället var
honom kärt icke minst för de minnen, som vid det
voro fästade. Här hade han såsom ung gymnasist
första gången sett Esaias Tegnér, hvilken han sedan
bland svenska skalder främst ägnade sin hyllning och
hvilken han i en af sina vackraste dikter besjungit;[1]
Mitt fosterland, statt upp, en helg är inne!
En helg, som — ack! — i sorgen har sin grund.
Skjut undan dagens värf, lyft håg och sinne
i andakt, som emot en altarrund;
och gif en tanke plats, ett enda minne,
som vemodsfullt dig nalkas denna stund;
se, Nordens genius sorgklädd tar prestafven!
Upp, ring din son, ring Fritiofs skald till grafven.
— — — — — — — — — — — — — — — — — —
Järnbärarland, dig tillhör hvad han diktat,
som guldsmidt hjalt hör stålblank klinga till.
Natur och saga ha för honom biktat,
den bikten kan du höra, när du vill;
ty allt det sköna, hvarmed den dig riktat,
ha dina ekon lärt sig utantill.
Hans sång som med en trollstaf dig berörde,
ditt glada ungdomsmod han återförde.
Så ring då, Svea! Väl må hjärtat blöda
vid hvarje slag den hemska klockan slår;
men låt i purpurn tårad kind få glöda,
se, lik en brudgum framtid mot dig går!
Än är du ung, än skall du skalder föda,
och hjältesöner jag dig ännu spår;
än är ej sångens, bragdens tid förliden!
Idéen är det eviga i tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>