Dikter tal och minnesanteckningar m. m. / 28 (1893) Author: Anders Anderson With: Gustaf Ljunggren Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRÅN SKANDINAVISMENS DAGAR - Karolinas ungdom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hvad ändlöst jubel! Ack, vi stodo nära, då rörd han tog vår hyllningsgärd emot, det var, som Norden kastat till hans ära en krans af ynglingar framför hans fot; hans varma blick förrådde hvad han tänkte: det var den bästa krans, som Norden honom skänkte. Och nu på samma plats den fagra lunden till festligt möte samlat oss på nytt, och samma krans af ynglingar är bunden, men sommarn är i kulen höst förbytt, sångfåglarna till fjärran nejder dragit, kring siarns graf i dag vår krets vi slagit. Din var han, Nord. På nya diktarbanor hans genius gick i morgonglans sin gång, den skatt du samfäldt ärft af minnen, anor, den strålar fram, den klingar i hans sång: den sången skall oss följa, hvart vi draga, med röster ur vår häfd, med bilder ur vår saga. Den öppnar åter strålande Valhalla med gudar och enherjar utan tal. Hur kämpar samlas! där är rum för alla, fem hundra portar leda till dess sal; valkyrjan där det fyllda mjödhorn bringar vid Odens rika bord, och Brages harpa klingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>