Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UNDER STUDENTÅREN (1839-1855) - Tegnérs jubelkrans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hur grön står icke nu min helgonbacke,
en skrämd dryadflock, tätt tillhopaträngd,
och Lundagården häfver kunglig nacke
och sviktar ej inunder kronors mängd;
i purpurmantel lundens skyddsgud dansar,
ty lagerfesten väntas nu igen,
där kommer han med famnen full af kransar
och en är min — jag måste hämta den.»
Tyst som en längtan smyger sig ur barmen,
han smög sig ut ur Valhalls gudahof,
gick fram på bron, med lyran under armen
och allt var stilla, gjallarhornet sof:
Lätt som en dröm han tycktes marken röra,
men konstnärn, han, som lyss till stjärnors sång,
han hade fjäten hört med nattens öra
^han hade sett den gudalikes gång.
Och strax hans håg blef varm, hans bröst sig häfde,
han bad de väsen, som i nattens stund,
i lätta slöjor, utaf dimmor väfde,
nu sväfvade omkring i skuggig lund:
Församlens alla, hjälpen mig att hålla
i manteln kvar vår himlafallne gäst,
tills af metall jag fått hans rustning fålla
och kläda honom till hans kröningsfest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
