Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade dikter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dottern, frihetslysten, ej fördrager
hemmets ro; hon bågen hängt på armen
och till jakt hon ledigt gördlad står,
manligt dristig och jungfruligt fager,
men hur kylig! Knappt sig häfver barmen,
månn’ därinnanför ett hjärta slår?
Liknöjd sänker hon sitt stolta öga
ner mot gruset: mån att ej sig fläcka
af ett stoftgrand, styr hon snart sin färd
ofvan molnens bäddar mot det höga
att som månens gudom spiran sträcka
öfver nattens rike, drömmens värld.
Sonen nänns ej att sin moder lämna,
han den kära sett i tysthet lida,
rörts af pannans vemod, kindens tår:
hennes oförrätt han måste hämna,
inga mödor sky, mot drakar strida,
förrn sitt gudomsarf han lyfta får.
Först sen okänd ringa värf han öfv^t,
vallat hjordar i Tessaliens dalar,
burit tålig bräcklighetens skrud,
jordisk fröjd och jordisk smärta pröfvat,
steg han luttrad till Olympens salar,
krönt till solens och till diktens gud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
