Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prosauppsatser och tal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskning, hvarvid det gäller att äga medborgarrätt
för att få rösta med bland landets barn. Det är som
om man hörde tydligare än förr, huru språket rörer
sig i sina arsenaler; som om man såge, huru det till
oinskränkt förfogande öfverlämnar alla sina tillgångar,
alla sina krafter åt den djärfve, som vill våga en
kamp till dess ära; huru det inbjuder honom att fritt
och dristigt gripa i dess outtömligt framvällande, under
den lyckliga handen liksom växande förråd.
Redan under den gustavianska vitterhetsperioden
hade språket i detta afseende aflagt myndighetsprof
och inträdt i själfständig besittning af sina hastigt
utvecklade tillgångar, så att det kunde med framgång
inlåta sig i denna betydelsefulla täflan. Och sedan
dess hvilka rika förvärf i denna riktning! Med
stigande djärfhet tillägnade sig vårt språk det ena
främmande skaldeverket efter det andra, ingjutande därmed
liksom en ny åder af lefvande skönhet i vårt lands
vitterhet.
Hvad är bästa sättet att öfversätta ett
skaldestycke, frågar Kellgren: efter andan eller bokstafven?
Och han lämnar därpå det bekanta svaret, att
öfver-sättaren af Horatius och Propertius bör skrifva så, som
dessa författare skulle ha skrifvit, om de lefvat på
samma tid, i samma land som han. Hvem måste ej
dela Leopolds betänkligheter med afseende på sådana
öfversättningsgrundsatser? Det är ej vår tid eller
någon vår nutidsskald, som vi vilja se afspeglad i
den främmande; vi vilja i öfversättningen se honom
själf och hafva hans skaldeverk helt och lefvande, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
