- Project Runeberg -  Ensam : Skådespel i tre akter /
94

(1886) [MARC] [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Akten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

het att försöka förklara — att rentvä mig, så vidt
jag-kan. Ser ni, Thora, ni anade aldrig livad min karlek
betydde. Pen inkräktade hela mitt lif, alla mina
tankar. Jag ville göra mig fri och jag förmådde inte.
Jag älskade er med blind lidelse på samma gång soui
jag hatade min kärlek, derför att den gjorde mig svag.
•Jag hade svurit att stiga högt, då var jag ju ännu
fattig, fattig och herslclysten, och jag afsade mig plats
på plats, bara för att få stanna i er närhet. Jag visste,
att ett giftermål då var den största galenskap jag kunde
begå, men bad er bli min hustru. Och ni nekade!
Mycket hastigt. Så kom min kusin på besök . . . llejdar
xig tvärt. Scr ut genom fönstret. Så briljant himmelen är!
Ser ni, ännu efter så många år kan jag inte tala lugnt!

— Jag visste, att jag borde säga er, varna er .. . Jag
ville göra min pligt, tro det. Men när jag såg edra
ögon folja honom, endast honom, kom det öfver mig
en sådan sjudande känsla af raseri och förtviflan. Jag
föraktade er så djupt, som kunde föredra’ honom
framför mig . . . Jag intalade mig, att det inte längre var
min skyldighet att tala, utan min rättighet att tiga —
och så blef det for sent Om ni visste hvad jag led .. .
Thora lägger hejdande sin hand pä hans arm. Lugnare.
Sedan, när jag fick en annan lifsåskådning, eller rättare,
när jag fick en lifsåskådning, sökte jag er för att om
möjligt lindra ert öde, men då hade ni redan flyttat

— ingen visste hvart. I annan ton. På somliga menniskor
verkar rikedom helande och väckande, så verkade den
på mig. Jag har varit omutligt sträng mot mig sjelf
under dessa år, jag har lärt mig att se i stort och att
fordra i stort, Jag har utan tvekan gjort hvad jag
ansett vara rätt. Lägre. Jag har inte ens gift mig.
Tror ni då inte, att jag försonat . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaensam/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free