Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagligen hado dikterat — ty till och med här törrädde han sig genom
sin obekantskap med formerna — lät han tillika gifva sig den
oerhörda fullmakten att framgent utfärda kabinettsorder äfven utan
kunglig underskrift och blott med kabinettets sigill. Dessa uteslutande af
Struensee utfärdade befallningar skulle, om de icke stodo i strid med
en tidigare kunglig order, ha samma kraft och giltighet som de af
konungens hand undertecknade, alldeles som om de härrörde från
konungen sjelf, i hvilkens namn och på hvilkens muntliga uppdrag de i viss
mån ännu alltid utfärdades. Alla myndigheter och alla embetsmän
skulle visa dem ögonblicklig, ovilkorlig lydnad. Utan omsvep lät
Struensee derjemte gifva sig strikt fullmakt till utfärdande af alla
befallningar, hvilka på föreställning af cn myndighet skulle tilldelas en annan.
Den senare såväl som den förre skulle med tystnad underkasta sig
densamma. Nu först var Struensee fullkomligt "solo’’.
Den nyaste förordningen var en fortsatti utveckling af den
cen-tralistiska tendens, hvilken hade medfört det hemliga rådets fall. Dock
tedde hon sig på samma gång såsom en krass motsägelse mot densamma.
Genom den förra ordern, som dikterade konseljens upphäfvande, hade
konungen inför hela Europa förklarat, att han ville regera allena, och nu
utlemnade han på en gång, sedan den återstod af skenet, som hittills
iakttagits, var alltför betydelselös, i sjelfva verket offentligen den högsta
makten till en enda man. Icke blott Struensees fiender, nej äfven sådana,
som dittills ansetts vara honom tillgifna, sågo häruti ett direkt
författningsbrott, en skriande kränkning af den gällande ”Kongeloven”, på
hvilken den oinskränkta danska monarkien hvilade. Hans enda vän,
drottningen sjelf, hade ifrigt afrådt honom från detta vansinnigt djerfva steg.
Förgäfves; just derför, att han icke såg sin auktoritet behörigen
erkänd — han märkte nämligen, att den vacklade både hos
allmänheten och inom byråkratien — hade han slutligen ansett nödvändigt att
äfven formligen och högtidligen låta af konungen till sig öfverlemna
summan af regeringen.
Dermed trodde han sig tillintetgöra skenet af att obefogadt ha
tillvällat sig någonting; konungen hade ju nu utnämt honom, och
konungen hade makt till allt. I samma ögonblick, som han blottade
kronans djupaste vanmakt, sökte han ännu alltid betäcka sig genom
fiktionen om hennes allmakt; och för att fullständiggöra hans egen förmenta
nimbus, tillfogades såsom krönande afslutning den nämda ståndsupp-
I’rán Europas hof. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
