Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bämdlystne grefvens anordningar, så vidt man kunde få reda på dem,
ännu bittida samma morgon uppväckta från sin sömn oeli, eskorterade
af soldater, kastade i fängelse — det var formligen ett tillfångatagande
i massa.
Om drottningensHiäktande fins en utförlig berättelse af Beck, en
af de tre officerare, hvilka Kantzau vid i fråga varande tillfälle hade
i sitt följe. Visserligen var enligt andra uppgifter scenen vida mera
drastisk, och det kan sättas i fråga 0111 icke Beck mildrat ett och
annat drag deruti till Rantzaus fördel. Enligt Beringskjold uppförde sig
Rantzau gement mot drottningen. Men icke mindre gement och
oför-skämdt skall äfven Beck ha betett sig. Säkert är, att Rantzau eftergjord
gerning muntligen utlät sig om sitt personliga uppträdande mot
drottningen på ett sätt som man icke gerna skulle kunna tänka sig mera elakt.
I anklagelseskriften mot Mathilde heter det, att hon i den första
sinnesrörelsen ”sprang i blotta lintyget utför löntrappan ned i
Struen-sees rum för att söka grefven (Struensce)”. Denna uppgift, ehuru i
sig icke osannolik, bestyrkes dock icke tillräckligt genom förhören och
genom vitnesmålets beskaffenhet. Mathilde, som i sin vrede, såsom
Reverdil säger, i första ögonblicket glömde blygseln, erinrade
naturligtvis icke sjelf om de närmare omständigheterna vid sitt häktande. Till
sin broder, konung Georg III, skref hon endast helt kort från sitt
fängelse Kroneborg den 3 April: ”Jag gör icke någon berättelse för
dig om det oförskämda sätt, hvarpå man arresterade mig; jag åtnöjer
mig att säga dig, att grefve Rantzau förbehöll sig detta nöje; han var
åtföljd af tre officerare, som hade vakten på slottet.”
Fullkomligt ogrundad är berättelsen om att Rantzau, rörd genom
en beveklig uppmaning af svenska sändebudet, friherre Sprengtporten,
kort efter nyåret 1772 uppsökt Struensee och öppet varnat honom för
de farliga föijderna af hans handlingar. Sprengtportens rapporter till
svenska regeringen låta icke förena sig härmed. Ännu den 14
Januari talade Rantzau till Falckenskiold förtroligt om komplotter, hvilka
vore i görningen mot Struensee, och om nödvändigheten att strax
inleda en undersökning derom. Falckenskiold svarade, att Rantzau borde
direkt vända sig till Struensee härom. Rantzau aflägsnade sig med
,orden: ”han vill icke höra mig.”* Enligt Reverdil gick Rantzau till
och med ännu sista aftonen före katastrofen två gånger efter hvaran-
*) Falckenskiold, Memoircs. Paris 182(j.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
