Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvalfull afrättning, förskräckte honom derför alls icke, beröfvade honom
icke ett enda ögonblick hans lugn i fängelset. För öfrigt måste
ihåg-kommas, att det af generalfiskalen Whvet mot honom framstälda
straffyrkandet var vida grymmare än sjelfva domen. Det förstnämda gick
nämligen ut på, att sedan hans högra hand afhuggits, hans kropp skulle
”fyrdelas och läggas på hjul” d. v. s. att han skulle lefvande steglas, då han
deremot nu, enligt domens ordalydelse, blef, efter högra handens
af-huggande, först halshuggen och sedan steglad. Samma gräsliga
yrkande som emot Struensee hade Wiwet äfven fram stält mot Brandt
och med lika liten framgång.
En af oss förut ofta citerad författare * förklarar uttryckligen, att
han icke anser Struensee ha begått någon sådan statsförbrytelse, genom
hvilken han, enligt lag, förverkat lifvet. Struensees militäriska
anordningar voro icke bevis på en fiendtlig eller offensiv afsigt, utan endast
försigtighetsmått mot ett folkuppror. Ytterst okloka finner samme
författare åtgörandena att indraga gardet och att upphäfva det hemliga
rådet. Men någon absolut rättskränkning ser han icke deruti. Ja,
han bestrider till och med att kongeloven blifvit kränkt genom den
bekanta kabinettsordern af den 15 juli 1771. ”Den, som endast talar
i konungens namn,” säger han, ;’och som kan aflägsnas med lika så
litet ceremoni som han blifvit kallad, har icke inkräktat på konungens
auktoritet.“ Men i sjelfva verket hade domrarne i kongeloven en
tillräcklig hållpunkt för att förklara Struensee skyldig till en kränkning
af densamma, hvilken skulle straffas såsom en majestätsförbrytelse, således
med döden. Hans ingrepp i den konungsliga kassan anser nämnde
författare icke ha varit juridiskt straffbara. Hvad personliga kränkningar mot
det kungliga huset angår, är samma författare vida skild från att räkna
dit kronprinsens stränga uppfostran. Tvifvelaktigare uttrycker han sig
om Struensees påstådda delaktighet i Brandts våld mot konungen, ehuru
väl han helt och hållet förnekar den sistnämdes planmessiga
misshandlande och afspärrande. Med afseende på den svåraste
anklagelsepunkten, äktenskapsbrottet med drottningen, konstaterar han (med
åklagaren Wiwet), att detta fall icke var uttryckligen förutsedt af den
danska lagen, men hänvisar på, att den engelska lagen förklarar det för
en majestätsförbrytelse af andra ordningen och att sådana förseelser
fordom i England såväl som i Frankrike blifvit barbariskt straffade. I
* Jleverdil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
