Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omedelbart och på ett högst godtyckligt sätt i pressförhållandena !” *
Under hela tiden för Guldbergs öfvervägande inflytande var pressen
prisgifven åt det största förtryck och godtycke.
Det af Strnensee åsyftade upphiifvandet af lifegenskapen
undan-sköts nu, och böndernas ok gjordes åter tyngre. Betecknande är att
man kallat denna tid godsherrarnas period. Regeringen tycktes taga
parti för dessa mot bönderna. Hon visade framför allt den största
konsideration för de adliga godsegarnes gamla företrädesrättigheter.
Det var endast en konseqvens af den herskande riktningen, att äfven
adelns företrädesrätt till de högre embetena i motsats till Struensees
maxim principielt åter upptogs.
Lagstiftningen af år 1772 bestod, säger en dansk historiker, från
början “mest i undanröjandet af ministéren Struensees lagar och
inrättningar; skada endast, att dervid icke skildes mellan de goda och
de skadliga.” ** Men med tillfredsställelse omtala danska författare
det danska språkets återinsättande i sina rättigheter under Guldbergs
ministère, alla utländingars uteslutande från det återstälda
geheimestats-rådet och förordningen om indigenatsrätt (den 15 januari 1776),
genom hvilken ”tillträdet till embeten inom konungens stater förbehöllos
infödde undersåtar allena eller sådana, som äro att akta lika med dem.”
Denna förordning, hvilken i ordets egentliga mening ansågs för
Guldbergs verk. fann bifall äfven hos dennes motståndare.
Ganska mycket af Struensees inrättningar och anordningar
sön-derbröts nu på ett hårdhändt sätt. Likväl kunde det icke alldeles
utrotas; det har i gynsammare tider återvändt eller gifvit en kraftig
impuls till framtida nya reformer. Ganska mycket ha äfven de
dåvarande makthafvande icke vågat åter upphäfva, utan låtit det bestå,
emedan dess gagnelighet på ett alltför öfvertygande sätt talade för sig
sjelf. Så var t. ex. förhållandet med Struensees reformer i
domstolsväsendet. Men regeringskollegierna och finansväsendet återstäldes till
större delen på den gamla foten. Äfven Köpenhamns magistrat
återstäldes i sitt gamla skick 1772.
De nya maktinnehafvarne hade emellertid af Struensees fel lärt
att gå mera försigtigt tillväga. Iiättsvidrigheten af den nya regeringens
existens var minst lika så stor, ja i sjelfva verket ännu större än
hennes föregångares. Äfven hennes tillvaro hade öfverhufvud blifvit möj-
* Allen.
** G. L. Baden, Christian VII Ilegerings Aarbog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
