- Project Runeberg -  Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar hemtade i nya specialverk samt svenska och utländska arkiv / Band 1 /
184

(1883-1884) [MARC] Author: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

prinsen erhöll, och ville att han äfven skulle erhålla köttsoppa och
kött. Likaledes ville han, att kronprinsen skulle vara varmare klädd.

Äfven de, hvilka annars klandrat Struensee mycket, ha dock måst
erkänna, att han gjorde Danmark en sann tjenst, derigenom att han
lät gifva kronprinsen en fysisk uppfostran, hvilken gaf hans kropp
en härdning och styrka, som sedermera satte denne i stånd att ännu i
sin ålderdom uthärda starkare strapatser än personer, som voro trettio
år yngre än han. Medan hans farfar och farfars far endast uppnådde en
ålder af några och fyratio år, gick hans lifstid utöfver den allmänna
gränsen för det menskliga lifvet, och det kan knappast råda något
tvif-vel om, att den stora tarflighet i mat och dryck, hvartill Fredrik Yl
från sin tidigaste ungdom vandes, härtill väsentligen medverkat, hvilket
i synnerhet faller i ögonen, när man tager i betraktande äldre tiders
lefnadssätt. Den svenske historieskrifvaren Lagerbring anmärker sålunda
(1777): ”En berömd häfdatecknare har gjort den påminnelse, att äfven
de förnämste i landet vid slutet af Fredrik VI:s regering kunde
traktera med sex rätter mat, men nu (nämligen ,vid Kristian VII:s
tronbe-stigning) ansågs nästan för hungersnöd, om ej dussinet var fullt och
derutöfver.” Lagerbring, hvilkens framställning af prinsens uppfostran
för öfrigt är mycket ensidig och partisk, säger: ”Man utvalde till
prinsens sällskap ett litet barn eller en pojke af ringa härkomst, dock af
prinsens ålder. Dessa lemnades alldeles allena uti ett rum, der man tagit
undan allt, hvarmed de kunde skada sig; här lekte och roade de sig
efter behag och omständigheter på golfvet. Föll prinsen, lät man
honom ligga till dess han steg sjelf upp igen; om han grät, lät man
honom gråta till dess han teg af sig sjelf. Om skarpa vintern voro
lekbröderna i kalla rum alldeles barfotade utan strumpor och skor. Hvar
vecka badade prinsen i kallt vatten, ingen betjening måtte visa sig
hos honom, ej heller måtte någon understå sig att kalla honom prins.
Fritz slätt och rätt utgjorde hela hans titel. Hundar voro allenast vid
tillfälle insläppta att öka sällskapet, och på det minnet af en sådan
uppfostran måtte förvaras i långvarig åtanke, hade man låtit i
kopparstick aftaga prinsen med sin kamrat och sina hundar, der man såg
honom uti sin kolt ligga stundom framstupa på en hund och
stundom i en annan ställning.” Han klandrar strängt, att man lät
prinsen uppväxa som en vilde och icke sökte i den späda åldern bibringa
honom något slags insigt eller förstånd. Härvid bör anmärkas, att
prinsen vid tidpunkten för Struensees störtande var — såsom ock denne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:59:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aaeuhof/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free