Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enkedrottningen ville bestämma valet men tillika gifva det utseendet
af att vara prinsens eget hjertas drift; hon förklarade derför, att hon
helt och hållet ville öfverlemna valet åt honom sjelf. Men han låg
allt för mycket i händerna på sin öfverhofmästare Eichstedt för att
kunna taga detta vigtiga steg utan hans bistånd. Han gick således
med honom igenom tabellerna öfver de furstliga husen, och Eichstedt,
som antingen var underrättad om drottningens vilja eller lätt kunde
sluta sig till, hvilken prinsessa för henne skulle vara behagligast, kunde
lätt få hans val att falla på prinsessan af Preussen, utan att
kronprinsen kunde märka eller veta annat än att detta skett af hans egen drift.
Han gaf således drottningen sin vilja tillkänna i ett bref af den 11
april 1781. Men redan den 10 april, således en dag tidigare än
prinsen för henne tillkännagifvit sitt val, lät hon konungen egenhändigt
afskrifva och underteckna tvänne bref, det ena till konungen af
Preussen, det andra till dennes brorson, prinsessans far, båda med
anhållan om prinsessans hand för den danske kronprinsen. Snart kommo
bifallande svar både från konungen af Preussen och från hans brorson.
Ju mera kronprinsens insigter och begrepp vidgade sig, desto
mera insåg han nödvändigheten af att dölja, att han visste eller
förstod mera än hvad Sporon lärt honom. Derigenom att han sålunda
måste gifva akt på sig sjelf, drogs också hans uppmärksamhet till det,
som föregick omkring honom, och som man på intet sätt dolde, emedan
man på längt när icke tilltrodde honom den styrka i eftertanken, att
han kunde lägga märke dertill. Han var redan i den ålder, då han
enligt Kongeloven var myndig, i fall hans fader dog *. Detta visste
han; derför kände han bittert, att man behandlade honom som ett
barn. Ju mera han jemförde denna behandling med den
sjelfständig-het man förunnat honom i fråga om valet af brud, desto mera
misstänkt blef för honom det sistnämda. Slutligen gick det upp_ såsom
ett ljus för honom, att denna sjelfständighet varit blott ett
spegelfäk-teri, och att han nog skulle ha mött motstånd, om han nämnt någon
annan än den, hvilken man pekade på. Medvetandet häraf väckte hans
harm.
En stilla och obemärkt åskådare som han var, var det omöjligt, att
konungens behandling, kabinettsordernas skadliga missbruk,
inkomsternas oförsvarliga och dåraktiga förslösande, den långsamhet,penningbristen
* Kongeloven bestämde som myndighetsålder ,-det trettende Aar
fuld-endt, det fjortende begyndt.r 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
