Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaf sig liulow till Schack-Ratlau och berättade för honom
alltsammans. Schack-Ratlau blef ytterst förvånad och förskräckt. Han gillade
helt och hållet do föreställningar Bulow gjort prinsen. Dagen derpå
öfverlemnade han till Bulow ett bref till kronprinsen, hvan han
fram-stälde och motiverade sina betänkligheter.
De som stodo på den motsatta sidan hade straxt fått veta, att
Bulow var emot dem. De ansågo högst nödigt att öfvertyga honom
om, att rättvisa och billighet voro på deras sida, och att han skulle
skada både prinsen och landet genom att motarbpta dem. Biilow
framhöll såsom ett skäl att misstro deras afsigter det, att de hållit hela
saken hemlig for honom. De sökte försvara sig med, att ingen af dem
vågat tala till honom derom, emedan prinsen nödvändigt velat vara
den. som gaf honom fbrsta underrättelsen. Biilow förklarade nu rent
ut, att han icke allenast på intet sätt ville vara behjelplig till att
utföra detta företag, utan att han också af alla krafter ville söka afråda
prinsen derifrån.
Då man på den motsatta sidan märkte, att prinsen blef mer och
mer öfvertygad af Schack-Ratlaus och Biilows grunder, och om huru
många och stora fördelar han kunde hemta af att använda äfven detta
år till att inhemta och öka de insigter och kunskaper, som voro så
högst nödiga vid styrelsens tillträdande, så märkte man tillika, att
det icke fans någon annan möjlighet att få anslaget satt i verket än
att få Biilow öfvertygad om dess nödvändighet och nytta. Man
försökte åtskilliga gånger lägga an på honom i detta syfte, men
förgäf-ves. Fastmera lyckades Biilow att få Slanbusch aflägsnad från hans
befattning såsom kammarpage hos prinsen. Slanbuschs utsväfvande
lefnadssätt var ett väsentligen medverkande motiv härtill. Han
ut-nämdes i stället till assessor i öfverhofrätten i Norge. Redan 1784
blef han kammarherre och sändebud på Sicilien. Sedermera blef han
amtman i Rendsberg och geheimekonferensråd. Han dog 1829.
Emellertid fortforo de, hvilka Slanbusch dragit in i sin plan,
att arbeta på att bringa Bulow på sin sida. De förehöllo honom
städse, att de elaka följder, han befarade, endast funnos till i hans
egen inbillning, och att om statshvälfningsplanen vore så farlig och
så lagstridig, som han menade, skulle aldrig tvänne så kloka,
insigts-fulla och rättrådiga män som grefve Bernstorif och geheimerådet Stampe
ha understödt den. Bulow gjorde derför ett besök hos Stampe för
att ur hans egen mun höra hans tankar om saken. Stampe förklarade ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
