Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fylla de luckor, som förorsakades af detta slöseri, afskedandet genom
en kabinettsorder af fyra förtjenta medlemmar af öfverbankdirektionen
— geheimeråden Stampe och Numsen, grefvarne Ernst Hinrik
Schim-melmann och Kristian Reventlow — derför att de motsatt sig denna
vådliga hushållning, gjorde missnöjet inom landet större och
allmännare än någonsin.
Med längtan motsåg kronprinsen den tidpunkt, då han, utan att
behöfva tillämjja några våldsamma mått och steg, kunde göra slut på
detta för landet förderfliga regemente. Korrespondensen mellan honom
och grefve Bernstorff underhölls hela sommaren 1783.
Den 29 Oktober 1783 lemnade hofvet Fredensborg och den 30
tillsades Biilow att infinna sig i statssekreterarens kabinett. Guldberg
meddelade nu Biilow^ hans utnämning till marskalk hos kronprinsen,
sökte vinna honom för sitt och enkedrottningens parti’och varnade
honom för öfrigt för att blanda sig i statssaker, en varning som
sedermera upprepades af arfprinsen och enkedrottningen.
Den sistnämda sökte få in i geheimestatsrådet så många af sina
anhängare som möjligt, på det att hennes åsigter der skulle kunna göra
sig gällande äfven sedan kronprinsen fått inträde deri. I stället för
tvänne hittills varande medlemmar som stodo i begrepp att afgå — Thott
och Eichstedt — sökte hon få in geheimerådet Stemann och
statssekreteraren Guldberg, som hittills haft nästan alla statsangelägenheter i
sina händer men utan att vara medlem af rådet. Om nu derjemte
geheimerådet Rosencrone, hvilken hittills blott haft säte i statsrådet,
nu också erhöll stämma der, så trodde sig enkedrottningen säker om
makten, i synnerhet om Sporon blef kabinettssekreterare. Så snart
kronprinsen fick kännedom härom, beslöt han att motarbeta denna plan
och att i alla händelser laga så, att han fick dessa män afiägsnade,
så snart han sjelf inträdde i statsrådet. Den gamle Thott, grefve
Bernstorff och Schack-Ratlau, voro de tre män, som han säkrast och
tryggast kunde välja till sina medhjelpare. Men då Thott var föga mera
att räkna på och statsrådet nödvändigt måste bestå af flere än två, så
måste några utses till att besätta deras platser med, hvilka han ville
gifva afsked. Geheimerådet Schack-Ratlau och några andra ansågo
bäst och rådligast att återinsätta hela den gamla, år 1770 afskedade
konseljen, såsom bestående af män med kunskaper och erfarenhet. Men
kronprinsen sjelf tyckte icke om detta förslag, emedan de varit mera
hatade än älskade af folket, som aldrig åter skulle fä förtroende för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
