Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag icke något annat liafva att påminna, fm i synnerhet onödiglieten och
omöjligheten af en gemensam sammansättning af alla de tre nordiska
makterna, då jag ibland annat förestälde den deraf för Sverige och
Danmark oundvikligen härHytande subordinerade roll, uti Europas
allmänna .saker, då desse tvänne riken, sinsemellan väl förenade, voro
berättigade att spela en lmfvudroll, och derigenom jemväl i anseende
till sjelfva Ryssland, blefve åstadkommen en jemvigt, som endast
förmådde sätta gränser för detsammas oinskränkta inkräktningslystnad.
Det förstås af sig sjelf, svarade grefve Bernstorff, att Danmark och
Sverige i alla fall böra göra gemensam sak, och ett förbund med
Kyssland gifver dem cl ertill den bästa anledning. Då jag å nyo
före-stälde, att detta ändamål mycket säkrare och naturligare påskyndades
genom en enskild förening emellan Sverige och Danmark, alldenstund
Iiysslands första vilkor utan tvifvel blefve det, att dess förehafvanden
ej måtte hindras eller motsägas, yttrade grefve Bernstorff: ”tachons
avant tout de tranquilliser la Russie, et après, nous verrons ce qu’il y
aura à faire. Tant qu’elle aura des ombrages, il est impossible à
nous autres, de rien commencer.” Jag fick då lof att för den
gången afbryta detta ämnet, för att komma tillbaka till första
anledningen till detta samtal. Sedan jag fött se sjelfva dokumenterna, blef
det mig omöjligt att emotstå den ömma vältalighet, hvarmed grefve
Bernstorff förestälde mig omöjligheten, att hvarken såsom enskild man
betraktad, eller såsom dansk statsminister, man månde betrakta hans
personliga karakter, hvars hederlighet han trodde vara fri för
misstankar, eller hans erfarenhet uti politiska saker, som dock ej heller voro
så alldeles nya, omöjligheten, säger jag, att liafva gifvit en instruktion,
så alldeles stridande emot hans hofs både intresse och önskan, och till
hvilkens vederläggning eders kungl. maj:t egde i händerna de mest
autentika dokumenter. Min slutliga begäran hos grefve Bernstorff
blef då, att han samma justifikation, han emot mig utfört, ville låta
aflägga hos hans excellence herr riksrådet grefve Oxenstjerna,
genom danske chargé d’affair’en i Stockholm, samt tillika denna chargé
d’affaires ålägga att i framtiden till alla delar iakttaga ett sådant
förhållande, som i det möjligaste blefve i stånd att förekomma alla
illviljares tillbud, eller att åtminstone, om de skulle förnyas, betaga
dem deras verkan. Det ena och det andra lofvade grefve Bernstorff
att genast med första post efterkomma, åläggandes mig tillika, att
under framförandet af nya, de starkaste försäkringar af dess underdåniga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
