Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade efter denne broder en ärfd företrädesrätt till den svenske
konungens kärlek, det svenska folkets tillbedjan och ”norrmännens lefvande
hängifvenhet!” Adlersparre tilläde till de sista orden: ”jag vågar icke
uttrycka mig tydligare.” Ja, han lät till och med idéen om de tre
nordiska rikenas union framskymta igenom valet af den
augustenburg-ske hertigen, i det han erinrade om, att denne stod i ett mycket
lof-vande slägtskapsförhållande till det danska konungahuset och hade en
tolfårig son, som också hette Karl August. Hela framställningen är
den bästa kommentar till den idé, som tillskrifves den aflidne Karl
August, nämligen idéen om en allmän nordisk union, inom
augu-stenborgarnes slägt. Till loljd häraf rådde Adlersparre konungen, att
han oförtöfvadt skulle inbjuda hertigen till sig under förevändning af
att vilja öfverlemna till honom broderns papper och qvarlåtenskap; att
han ännu samma dag skulle utfärda ett kallelsebref till ständerna för
att tillintetgöra inländska och utländska kabaler; och likaledes, att han
skulle strax vända sig till Napoleon och försäkra sig om hans bifall
till hertigens val.
Adlersparres råd följdes. Ett kungligt patent af den 1 juni
ut-skref riksdagen till den 23 juli i Stockholm. En kunglig
handskrif-velse af den 2 juni inbjöd hertigen af Angustenburg under ofvan nämda
förevändning; en annan kunglig skrifvelse afgick samma dag med en
kabiuettskurir till Napoleon.
Det kan knappast råda något tvifvel om, att hertigen både af
sitt parti i Stockholm var underrättad om afsigten med denna
inbjudning och till och med derförutan mycket väl förstått det af sig sjelf.
Icke desto mindre undandrog han sig att personligen uppträda i
Stockholm; han var ännu, svarade han, alltför betagen af sorg öfver sin
broders död för att vara presentabel vid ett stort hof. Han synes
öfver-hufvud icke nu väntat ett hastigt afgörande af tron följ arevalet. Han
hoppades att kunna underhandla derom, och han skyndade att utbyta
sin ständiga vistelse i Köpenhamn mot en ständig vistelse i
Augusten-burg. Derifrån skulle han bäst kunna underhandla, menade han. Men
säkert är emellertid, att denna beräkning eller detta dröjande och denna
obestämdhet just beröfvade honom det afgörande ögonblicket.
Såsom valkandidater nämdes vidare konung Fredrik VI af
Danmark, prinsen af Oldenburg, som var kejsar Alexanders svåger, ja till
och med den unge prins Kristian af Danmark. Bland dessa fann sig
Fredrik VI af omständigheterna rent af tvungen att uppträda såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
