Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen uttalar han rent ut den förmodan, att han sjelf skall blifva
vald, och förklarar, "att han i detta fall vill mottaga valet såsom af
Guds hand."’ Hfiraf framgår tydligen, att hertigen sjelf icke ansåg
>itt senare svar till Karl XIII såsom något verkligt afslag, och att
lian alldeles icke, såsom man föregifvit, drog sig tillbaka af hänsyn
lur Fredrik VI och dennes plan till en förening mellan de tre nordiska
rikena.
Emellertid sökte enskilde män, soiu voro intagna af den stora
idéen om den skandinaviska unionen, genom skrifter verka på den
allmänna meningen. St:itsministrarne grefve Schimmelmann och Fredrik
Moltke utgåfvo i detta syfte hvar sin broschyr, den förre på tyska, den
senare på franska, båda anonyma. Grundtvijr, generalkonsul Gjerlew i
Norge, den bekante historikern F. Riilis, Kragh Höst och flere
författade åtskilliga småskrifter. Den sistnämde, som iiade literära
förbindelser i Sverige, reste med etatsrådet Olsen till Stockholm; och
likasom de redan på resan tyckte sig spåra mycken mottaglighet för
den skandinaviska idéen, så funno de ock i sjelfva den svenska
hufvud-staden ifrige medarbetare i kunglige bibliotekarien Wallmark,
kanslirådet Malmström och sekreteraren Granberg. I Stockholm utkom en
öfversigt af Fredrik VI:s historia, och flere artiklar till
rekommendation för honom upptogos i Stockholmsposten och Journal för literatur.
Men danska sändebudet vid svenska hofvet, von Dernath, verkade
snarare emot den nordiska unionen än för densamma.
På valriksdagen i Örebro, som sammanträdde den ’!’?> juli,
saknade Fredrik VI:s parti någon mera framstående förkämpe.
Adler-sparre och von Engeström vidhöllo sin ursprungliga plan att genomdrifva
hertigens af Augustenburg val, och ryktet talade till och med om den
hemliga afsigten att föra hertigen till Sverige.
Detta rykte spridde sig i Danmark och var bekant också på
Augustenburg. Antingen det var grundadt eller icke, blef man vid denna
tid inom hertigens närmaste omgifning uppmärksam på, att det icke
kunde hänga så riktigt tillsanmmans med hans afslag. Hans gemål,
konung Fredriks syster Lovisa Augusta, kom till den öfvertygelsen, att
man under ädelmodets och öppenhjertighetens mask dref gäck med
hennes broder, och detta upprörde hennes sinne. Hon beslöt —
sä-k> rt icke utan mycken inre strid — att uppenbara sakens verkliga
sammanhang för sin broder, och hon utförde sitt beslut. Antingen det
bref hon nu skref till konungen eller några andra omständigheter öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
