Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livad försigtigheten bjöd för att äfven vara beredd på olyckliga
omständigheter. Ännu voro för öfrigt hvarken de preussiska eller ryska
kårerna ankomna, som skulle ställa sig under kronprinsens befäl. Af
denna orsak tog han emot Davoust, som besatt begge hansestäderna
och stod hotande vid Stecknitz i förening med danskarne, en defensiv
ställning i Mecklenburg.
Men innan vi komma till krigshändelserna, dervid egentligen,
hvad operationerna angår, allt koncentrerade sig kring kronprinsens
person och svenska armén sällan var kraftigt deltagande, så vilja vi
kasta en blick på de män, hvilka närmast honom i befäl, anförde svenska
härskarorna. Då han gick till Tyskland, tog han utan tvifvel både de
bästa trupperna och de bäst kände generaler med sig. Af de i
finska kriget utmärkta namn återfinna vi alla. Till fältmarskalk för
armén var Stedingk nämd. Han hade tjenat i Frankrike och i finska
kriget under Gustaf d. III:s tid förvärfvat sig stor ära. Det land,
hvilket han var anförtrodd att skydda, hade han hållit fritt från
fiender och ryssarne hade alltid blifvit derifrån med blodiga hufvuden
af-visade. Sedermera hade han i Petersburg försvarat sitt lands intresse
som svensk ambassadör och hade derunder förvärfvat sig allas aktning.
Såsom chef för norra tyska arméns generalstab återfinna vi
general Adlercreutz. Det stora kriget kände han icke, men han var
en man, som endast behöfde erfarenhet och för hvilken äfven
främmande folks generaler hade aktning. General Sandels hade i
Savo-lax i Finland med stor ära och mycket mannamod fäktat, var en
tapper och oförskräckt man, med stor köld och äfven egnad att göra
svenska namnet ära. Ibland de öfriga märka vi general Sköldebrand,
som förde kavalleriet, generalerna Posse och Boije. Den förre njöt af
befäl och soldat stort förtroende, var af ett imponerande utseende och
på slagfältet en kall och rådig krigare: den senare var oförskräckt,
lättsinnig, qvick och rolig. Artilleriet anfördes af öfverste Cardell,
i hvars personlighet allt förenade sig att höja svenska artilleriets ära:
ett mannamod hvilket gick ända till öfverdåd, en kännedom af
vapnet, som få egde, kallade honom vid de första fäktningarne till den
utmärkta plats han snart intog.
Af den i Mecklenburg förlagda svenska armén låg general
Dö-belns division i Wismar och trakterna deromkring vid den tid, då
fransmännen sökte att återtaga Hamburg. Han hade befallning att
der qvarstanna, men idkeliga bud från denna stad om den fara, hvari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
