Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sittning och sedermera i egenskap af generalguvernör förestå dess
provisoriska styrelse. Ifrån sitt högqvarter i Venersborg (d. 23 febr.) gaf
han det nnrska folket tillkänna: att, då vid den förändring, som
förestod i Norge, var af högsta vigt att all misstydning och oriktig
tolkning förekommes, trodde man det vara lättast, att med
originaldoku-menternas öfversändande förbereda norrmännen på en förening, som
påkallad af nödvändigheten, och befordrad af förtroendet och den
inbördes enigheten, ofelbart skulle grundlägga såväl Norges som hela
Skandinaviska halföns säkerhet och lycka. Likväl borde man icke
underlåta att vederlägga ett rykte, som uti Norge var i omlopp, angående
de 10,000 man danska hjelptrupper, som i följd af fredstraktaten voro
stäkla under svenska kronprinsens befäl och hvilka man föregaf skulle
tagas från Norge. Detta var en orimlighet, som fullkomligt motsades
i danska statstidningarne. Sverige, som fordrade intet annat af
norr-männerna än kärlek och förtroende, önskade ej heller annat än att se
dem delaktiga af den lycka det njöt under en vis och lagbunden
regering, nog kraftfull att beskydda dess sjelfständighet och att bibehålla
dess gamla vapenära. Denna regering var äfven färdig att med
fa-derlig ömhet sörja för norrmännens behof, och svenska medborgare
täf-lade att understödja dem med de ädelmodigaste uppoffringar.
Norrmännen borde derför icke allenast taga sig till vara för alla falska
ryk-ten, som illasinnade och, elaka menniskor utspridde, utan ock sk}rnda
att sammanknyta det band, hvilket, sammanflätadt af gemensamma
önskningar och behof, skulle grundlägga de nordiska folksiagens lycka
intill den senaste efterverld.
Det var i Norge, som öfverallt i den bildade verlden, hvarest
fri-hetsprinciperna fött intrång. Att motverka de opinioner hvilka 4
århundradens träldom frarafödt och underhållit, funno frihetsmännerne som
hyllade jemlikhetssatser alla medel i början för svaga, hvarigenom
frihetens fana ännu kunde höjas på Norges fjellar. De fruktade ännu
tänkesätten hos prins Kristian Fredrik, uppammad i ett despotiskt hof,
hvarest konungens vilja var den högsta lag. Rykten utspriddes att han
i Throndhjem ville med oinskränkt suveränitet sätta kronan på sitt
Jmf-vud: man tänkte redan på att strida mot denna envåldsmakt, då
prinsen återkom till Eidsvold. Det var professor Sverderup, som begaf
sig till honom och talade med stor värme: han bevisade att prinsens
anspråk på Norges tron icke kunde härledas från bördens rätt, utan
frän folkets enhälliga vilja, och att prinsen således måste låta åtnöja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
