Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ment, som för de ultramarinska ärenderna skulle inrättas, eller af någon
annan för denna besittning nödig befunnen anstalt. Häraf fick svenska
regenten 1812 och 1813 ett godt medel till extra ordinära utgifter,
utan att ständerna derom skulle få kunskap. Dessa år voro också
intraderna ganska betydliga, emedan under krigsåren talrika priser fördes
till Gustavias hamn och der alltid var en fristad för det vestindiska
haf-vets fribytare; men efter freden sjönko inkomsterna, man hade
dragit äfven på förhand förskott, så att en brist uppstod, som nu
betäcktes genom eviga vexelrytterier på Hamburg under statsministern
grefve Wetterstedts egen ledning, som dervid haft fullt tillfälle att för- ,
dölja sina egna intrasslade finanser. (Yid Pommerns försäljning fick
grefve Wetterstedt en skänk af 60,000 rdr b:ko. Konungen gaf först
åt grefve Engeström samma summa, men då den förre erfor det,
uraktlät han ej att göra sina anspråk gällande.)
Hvad passevolancekassan varit för militärståndet, har
kabi-nettskassan varit för civila ståndets högt uppsatte, och för konungens
extra utgifter i detta afseende. Deraf har uppstått för tillfället ett
högst betydligt deficit. Yid grefve Wetterstedts inträde i sin tjenst
gick skulden till 100,000 rdr b:ko, som skulle genom en årlig
afbe-talning af 10,000 rd:r hamburger b:ko annulleras. Deraf dessa
idke-liga behof för den diplomatiska kassan vid alla riksdagar. Af de
norska medlen njöto statsråden en ärlig tillökning; endast justitie
ministern grefve Gyllenborg nekade att mottaga några andra bidrag, än
dem staten honom tillerkände. •
En af de finansoperationer, som både kostat staten, men i
synnerhet Karl Johans egen kassa betydliga penningar, var hans fixa idé
att genom vexelmanövrer.kunna hålla kursen på en viss punkt. Det
var förgäfves att de klokaste finansmän af förvaltningen sökte visa ho- *
nom omöjligheten och de säkra förluster han gick till mötes
derige-nom; han trodde sin egen kunskap, sin egen erfarenhet mera än deras
rådslag. Han kämpade dervid förgäfves mot hela börsen i Stockholm,
hvars tillgångar sammantagna dock öfvergingo hans, och som endast
hade sin vinst för ögonen. Den ena silfvertransporten efter den andra
gick till Hamburg, men kursen fortfor att gå ifrån 98°/0 under
vacklande flera år ända till 148% till dess konungen fann för godt att
alldeles draga sig från dessa farliga transaktioner och slutligen
realisationen efter 128% satte en gräns för allt svindleri i denna väg.
Andra försök att förvandla kronans effekter genom utskeppning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
