Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Vårt lantbruk - Kalk till åkerjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalkning. Därigenom komma bakterierna till livligare
verksamhet i jorden. Deras verksamhet är nämligen
hämmad i den sura jorden. Det är i synnerhet
mossjordar, som i detta fall behöva kalk.
Kalken verkar i fysikaliskt avseende välgörande,
mulljorden och mossjorden bliva fastare genom kalkning
och lerjorden blir porösare och luckrare.
Vissa ogräs försvinna efter kalkningen. Dessa
kallas kalkskyende växter och äro: backsyra (Rumex
agetosella), styvmorsblomma (Viola tricolor), kamomill,
(Matricaria Chamomilla), åkerfräken (Eqvisetum arvence)
m. fl. När sådana växter uppträda mera allmänt på
åkrarna är det tecken till, att jorden behöver kalk.
Av våra kulturväxter är det ärtväxterna, som ställa
största anspråken, att jorden innehåller kalk. När dessa
växter ej trivas på eljest för dem lämplig jord, torde
det vara skäl att undersöka, om det icke är kalk som
fattas.
Det lönar sig i allmänhet att giva från 1,000 till
4,000 kg bränd kalk per har och att upprepa detta vart
5:te, 7:de eller 8:de år, blott man icke är njugg med
hänsyn till övriga växtnäringsämnen.
I marknaden förekomma bränd kalk och kolsyrad
kalk (kalkmjöl). Om man skall föredraga det ena eller
det andra beror på priset. Det är kalciumoxiden, som
är kalkens värdemätare. I bränd kalk uppgår
kalciumoxiden till ioo om kalken icke innehåller några
föroreningar. I kolsyrad kalk kan den i bästa fall icke
komma högre än till 56 Kolsyran utgör 44
Således om en viss vikt bränd kalk kostar 1 kr., så är
motsvarande vikt kolsyrad kalk värd 56 öre.
Kolsyrade kalken bör vara väl pulveriserad, så den
väl kan fördelas i jorden. Brända kalken släckes innan
den utströs och blir vid släckningen pulverformig, så att
den lätt kan fördelas väl i jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
