Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Vårt lantbruk - Växtföljden och utsädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6—io. Vall.
En annan tioårig växtföljd för mulljord:
1. Vårsäd.
2. Rotfrukter.
3. Vårsäd.
4. Renlosta till hö- eller fröskörd.
5. Rotfrukter.
6. Vårsäd.
7—10. Vall.
Växtföljden kan variera på mångfaldigt sätt med
hänsyn till omloppstiden och med hänsyn till de olika
växternas följd i densamma. Det är dock onödigt att
här upprepa flera exempel. Det är lätt att själv göra
förslag och träffa val, blott man har fullt klart för sig,
vad man vill och bör odla. Man bör odla mest, vad
som betalar sig bäst.
Ärtväxter bör man hava med, ty de förbättra
jorden, skaffa sig själva kväve och giva ett på
äggviteämnen rikt foder. De kunna skördas mogna eller gröna
och i senare fallet utfodras som grönfoder eller torkas
till hö. Rödklöver, som också räknas till denna grupp
av växter, lämnar mycket stor rotmassa i jorden. Enligt
för länge sedan gjorda undersökningar lämnar den större
massa kvar i jorden än den massa, som genom skörden
bortföres. Det är lätt att förstå, att detta har sin stora
betydelse för jordens myllhalt m. m.
Alla ärtväxter hava det gemensamt, att de icke
tåla att komma för ofta efter .sig själva. Därför giva
de det bästa utbyte, då de lämpligt omväxla med stråsäd
och rotfrukter. Ärtväxterna kräva rikt förråd av
fosforsyra, kali och kalk i jorden. Sandärter (peluschken)
rekommenderas för sandjorden och ärter, vicker och
hästbönor för lerjorden. Isynnerhet hästbönor förtjäna
odlas långt allmännare, än vad nu är fallet, de äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
