- Project Runeberg -  Vad en ung lantbrukare bör veta /
122

(1911) [MARC] Author: Andreas Gustaf Johannsson Almroth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Våra husdjur - Hästen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rad utan motion, helst bör han motioneras varje dag.
Och han bor motionera, så det kännes i kroppen,
lungorna skola stärkas, och ben, leder, senor och muskler
skola stålsättas. Naturligtvis bör motionen dock icke
drivas därhän, att det blir överansträngning, ty då
vinner man icke vad man önskar, en kraftig och
uthållig häst.

Där det är flera unghästar i sällskap och de
därjämte under vintern kunna så mycket som möjligt få
löpa alldeles fritt, där bliva de härdiga och där bliva
de motionerade, ty de anställa som oftast tävlingar i
snabbhet och uthållighet.

Hos en känd hästuppfödare i Jylland anhöll jag
vid ett tillfälle att få se hans unghästar. Ja, det skulle
jag få, varför vi genast gingo i stallet, men unghästarna
voro ute på strövtåg och stodo ingenstädes att finna.
»Då få vi vänta en stund, de komma nog snart», hette
det. Det var under vintern, och unghästarna fingo
större delen av dagen gå alldeles fritt. Om en stund
kommo de hem, och de kommo med en stormande fart,
som vittnade om god vigör. »Det gör dem gott att
tumla om på detta sätt», sade ägaren. Litet långhåriga
voro de, men goda ben hade de.

Litet rykt skadar icke unghästen, men i värsta fall
kan det få gå utan rykt, så länge unghästen får löpa
fritt och tumla sig efter behag, men så fort man börjar
köra honom, bör han även ryktas varje dag.

Hästen erhåller sitt fulla värde först när han utan
motstånd och nycker arbetar i sin herres tjänst och
fogar sig efter körkarlens eller vårdarens vilja. Det
finnes många hästar som hava ovanor och svåra fel i
det hänseendet, och i de allra flesta fall äro felen en
följd av slarv eller oförstånd hos ägaren eller den, som
i hans ställe har handhaft hästen. Det går lätt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 10 23:35:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aagjunglan/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free