Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Våra husdjur - Fåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det har i forna tider hållits mycket får även i Sverige.
På den tiden kunde vid stora herrgårdar hållas får i
hundra- och tusental. Ullen stod då högt i pris och
utgjorde gårdens förnämsta inkomst. — Kon gav då
ingen inkomst.
De får, som hade den finaste ullen, voro då mest
värderade. Man sökte införa spanska får, merinosfår,
som av alla får hava den finaste och värdefullaste ullen.
Det är ett litet får med mycket fin och tät ull. Ar
1723 infördes sådana får till Sverige av Jonas Alströmer.
Numera finnas ej merinosfår i Sverige.
Bland Englands många fårraser är det flera, som
äro goda köttdjur, hava stora, väl utvecklade kroppar
och även mycken ull, men grövre ull än merinos. Av
engelska fårraser hava åtskilliga avelsdjur blivit införda
till Sverige. Därav är det numera endast
oxfordshire-down och cheviot, som hos oss spela någon roll.
Ox-fordshiredown är ett stort, vackert, snabbvuxet får, men
har stora fordringar på rikligt underhåll. Cheviotfåret
är även ett stort får med riklig ullfall och gott kött.
Det är något förnöjsammare än föregående och passar
utmärkt för korsning med får av vår lantras. Lammen
efter denna korsning utveckla sig raskt och bliva större
än lantrasen.
Svenska lantfåren äro små men förnöjsamma och
härdiga samt hava tät men något grov ull. De lämna
icke mycket men välsmakande kött. Att de äro små
beror dels därpå, att de under många generationer fått
knapp utfodring, dels därpå att tacklammen allt för
tidigt användas till avel, dels också därpå att det här
är allt för långt driven inavel. Det går ofta så till,
att fåren själva få sköta avelsfrågan, utan att ägaren
på något sätt ingriper för att reglera densamma med
hänsyn till ålder och släktskap m. m. Så må det dock
icke få gå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>