Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De båda rivalerna på kejsartronen - 1. Vänskapstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiing af de fängslande egenskaper och lösa begrepp om
moralitet, hvarför hennes land var särskildt beryktadt,
och var gift med en äldre enkling, som hon aldrig ens
gifvit sig sken af att älska. Grefve De la Garde
be-skrifver henne som den skönaste qvinna han sett. En
annan utländing säger: »Hennes skönhet, hennes
sällskapstalanger och hennes hjertas godhet, allt förenades
hos henne för att göra henne till ett mönster af
fullkomlighet inom sitt kön. Kanske kunde hon ej med
samma trovärdighet kallas ett mönster för qvinlig
dygd.» Hon hade fått en fulländad uppfostran, var
mycket musikalisk och sjöng beundransvärdt, samt var,
försäkrar Caulaincourt, »den mest oemotståndliga qvinna
i verlden». Hon var ofta på uppvaktning vid hofvet
och i hennes egen salong trängdes den fashionabla
verlden i S:t Petersburg. Hennes man och hennes
svåger, hvilken var öfverstekammarherre, hade båda
varit fastade vid hofvet sedan Alexander var en gosse,
och deras far och mor åtnjöto kejsarinnan Katarinas
närmaste förtroende. Hon hade länge märkt att
kejsaren beundrade henne, och nu då politiken förorsakade
splittring inom den kejserliga familjen, försökte hon
med det mest utstuderade koketteri uppblåsa den knapt
tända gnistan till full låga1. Hon stod i spetsen för
det engelskvänliga partiet och under en hel månad
kastade hon öfvermodigt hufvudet tillbaka, när kejsaren
tilltalade henne, behandlande honom rent af ohöfligt.
»Vid hofvet, der ingenting doldes, var det ett stående
samtalsämne. Alexander var ännu en ung man,» säger
•Caulaincourt, »i hvarje ordets bemärkelse. Han var
den ädlaste, den mest älskvärda karakter. Suveräner
ha blott undersåtar. Må man försöka att bortdisputera
detta faktum, det existerar i alla fall. Jag älskade
honom som en bror och han var så vänlig mot mig
som han kunde vara mot sina egna bröder.»
Denna vänskap gick så långt, att kejsaren, enligt
Caulaincourt, mer än en gång helsade på honom midt
1 Hon berättade för en vän att hennes man aldrig skulle förlåta
henne, om hon låtit ett sådant tillfälle gå sig ur händerna att
reparera deras dåligt affarer. Ehuru uppfostrad vid Katarinas hof, egde
Alexander högre moraliska begrepp än de flesta af hans samtida och
orgierna i Tuilleriema voro okända i hans palats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
