Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. De båda rivalerna på kejsartronen - 2. Brytningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruntimmer, ibland hvilka voro furstinnan af Isenburg, M:me
de Tyszkiewitz m. fl., infördes jag först och blef af
kejsaren mottagen så som jag aldrig kunnat vänta mig.
Han visade verklig glädje öfver att återse mig och att
jag stannat här under kriget; han talade om er och
sade: ’Hr Metternich står på den mest framskjutna
platsen i Österrike; han känner väl till detta land och kan
vara det till gagn.’ Denna fras frapperade mig
isynnerhet genom hvad som sedan inträffade.
Tidigt följande dag kom nämligen M:me
d’Aude-narde hem till mig och sade att kejsarinnan mycket
önskade träffa mig, hvarför jag begaf mig till
Malmai-son dagen derpå, d. v. s. i går. Då jag anlände fans
ingen mer i salongen än vicekonungen, hvilken är en
verklig hedersman; drottningen af Holland i manlig
gestalt. Han talade mycket om er, och midt under
vårt samtal anlände drottningen, som gladde sig åt, att
vi så fort återknutit bekantskapen. Hon förde mig
sedan afsides och yttrade: ’Ni vet, att vi alla i själ och hjerta
äro österrikare, men ni skulle aldrig kunna gissa att
min bror haft mod att råda kejsaren att anhålla om er
erkehertiginnas hand.’ Jag hade ännu ej hemtat mig
från min förvåning, då kejsarinnan inträdde och efter att
ha talat om de sista tilldragelserna och om allt hvad hon
lidit, sade till mig: ’Jag har en plan, som uteslutande
upptar mig och hvars framgång låter mig hoppas, att
den uppoffring jag gjort ej skall vara fruktlös, nämligen
att kejsaren måtte gifta sig med er erkehertiginna. Jag
talade med honom derom i går, och han sade mig att
hans val ännu icke vore bestämdt, men’, tilläde hon,
’jag tror det skulle vara det, om han vore säker att
få ja hos er.’ Jag sade henne allt hvad jag kunde för
att bevisa henne, att jag för min enskilda del skulle
anse detta giftermål som en stor lycka; men jag kunde
ej afhålla mig från att tillägga/ att det för en
erkehertiginna af Österrike kunde vara motbjudande att
gifta sig i Frankrike. Hon sade upprepade gånger:
’Vi måste söka styra om detta,’ och sedan beklagade
hon, att icke ni var här. ’Man måste föreställa kejsar
Frans, att hans och rikets undergång är viss, om han
icke samtycker dertill och det är kanske äfven det enda
medlet att hindra kejsar Napoleon att bryta med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>