Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Bernadotte uppträder - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefve Baudis sin om Karl XIII.
*55
nye aspiran ten. Det är också faktiskt, att man ej kunde
förmå statsrådets medlemmar att hvar och en särskildt
afgifva sina röster för den nye kandidaten och att det
endast var pä grund af konungens dåliga fysiska
tillstånd, hvilket förlamade hans andliga krafter, som man
lyckades erhålla h. maj:ts samtycke till detta nya val.
Må man sedan tala om ett frivilligt val, utan
främmande inflytande! Men också genomskåda redan mänga
personer de bedrägerier, man begagnat sig af för att
locka dem öfver till det andra partiet. Deras harm har
ännu mer tilltagit sedan man ofiicielt vederlagt allt,
som publicerats, rörande de ansenliga summor, som den
utsedde tronföljaren ansågs ega såväl som de vackra
löften, man tillskrifvit honom. Tiden skall utvisa, om
de hafva att rosa sig af sitt andra val.» 1
Under rubriken »Stockholmsminnen», skildrade den
gamle grefve Wolf Baudissin i tidskriften Itn neuett
Reich i8yi sina hågkomster sedan 60 år tillbaka.
All-denstund desamma äro ganska intressanta, upptaga vi
det väsentliga häraf, lydande som följer.
»I december 1809 utnämdes jag till
legationssekreterare vid danska beskickningen i Sverige och anträdde
i januari resan till Stockholm i sällskap med min onkel,
ambassadören grefve Vandernath. Den gamle, redan
då mycket sjuklige Karl XIII:s hof erbjöd vid denna
tid ett egendomligt, nästan teatraliskt intryck, i det
riksråd, högre funktionärer och den temligen talrika
hofpersonalen buro den af Gustaf III införda s. k.
svenska nationaldrägten, som med sin spanska jacka
och sidenkappa jemte det pudrade håret skulle förefalla
nutidens ungdom högst kuriös. I maj 1810 dog
plötsligt under en trupprevy i Skåne den gamle barnlöse
konungens utkorade tronföljare, hertigens af
Augusten-burg broder. Han hade vunnit föga sympatier hos den
1 Lagerbjelke skrifver 31 aug. 1810: »Enligt de uppgifter jag
kunnat förskaffa, har fursten af Ponte-Corvo omkring 300,000 francs
i inkomst, af hvilka ungefär hälften förskrifver sig från dotationer i
Hannover och resten från det furstendöme hvars namn han bär. Han
eger ett vackert hotell i Paris och ett landtställe några mil härifrån.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
