Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Rysslands utomordentliga ambassad till Karl Johan - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarvid han sade mig, att i h vilken situation ödet äi*
måtte föra honom, skulle den ingenting kunna förändra;
han skulle aldrig glömma alla de bevis på tillgifvenhet,
som jag förr hade gifvit honom och för att visa mig hela
sitt förtroende, ville han nu tala till mig som till sig
sjelf, emedan han kände min tystlåtenhet och hoppades^
att intet annat än godt deraf kunde uppstå för de båda
staternas intressen. Sedan sade han mig att min am
komst till Stockholm och allt hvad jag hade meddelat
honom rörande ers kejserliga maj:ts tänkesätt om honom*
gjorde honom så mycket lyckligare, som han icke dolde
för mig, att han med största grämelse hört, det ett af
ändamålen med min resa till Paris hade afseende pl
Sveriges angelägenheter och klagomål mot detsamma.
Han yppade till och med för mig, att man hotat det
med en brytning med Ryssland, om det ej ginge in
på Frankrikes fordringar; att emedan Ryssland vore
den enda makt, som Sverige direkt hade att frukta och
den enda, hvars beskydd och stöd voro absolut
nödvändiga för dess tillvaro och bevarandet af dess lugn>
de tänkesätt, som kejsar Napoleon pådiktade ers maj:tr
icke litet hade bidragit att förmå svenska regeringen
att fatta detta sista för landet så olycksbringande beslut \
att han mycket väl senterade, det Sverige äfven borde
betala sin andel för kontinentens sak, men att dess
ställning vore olik de andra staternas, emedan det icke
kunde existera annat än under fredliga förhållanden och
handelns blomstring, och att denna åtgärd beröfvade
det dess förnämsta inkomster på samma gång som de
artiklar det på inga vilkor kunde undvara, såsom t. ex.
salt m. m.; att krigsförklaringen mot England var allt
hvad konungen kunnat göra för Frankrike; att, hvad dess
andra fordringar angick rörande de kolonialvaror, som
funnos i landet, det icke stod i hans makt att
tillfredsställa dem, emedan konungen énligt grundlagen icke
hade rätt att befatta sig med tillhörigheter, som väl en
gång befunno sig hemma i husen och hade förtullats;
hvarför i så fall en ny riksdag måst sammankallas, ett
medel, som konungen nog skulle akta sig för att
tillgripa, emedan det alltid vore förenadt med mycken risk.
Prinsen sade vidare, att den brydsamma ställning, i
hvilken krigsförklaringen mot England hade försatt Sverige,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
