Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Anekdoter och karaktärsdrag från svenska hofVet, berättade af Suchtelen och andra medlemmar af ryska ambassaden - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pekfingret på Finland och det andra på Norge och sagt
till prinsen: ’Se här, ers k. h., hvad Sverige skulle
behöfva.’ ’Nej,’ svarade han, ’icke Finland, det får
man ej tänka på i vår tid. Vi skulle genom det endast
få nya krig; men Norge . . .’
En annan gång sade prinsen, att han hade två ting
att uträtta för Sveriges lycka, ’för det första att låta det
återvinna Finland och för det andra att gifva riket en
annan författning.’ ’Hvad Finland beträffar,’ invände
fursten, ’är det utan återvändo förloradt, och för att
kunna gifva riket en ny författning måste jag börja
med att försäkra mig om Rysslands stöd.’
Bland dem som vid tillfället för oroligheterna den 20
juni och följande dagar (1810) användes såsom verktyg
för att än mera underblåsa dem, fans äfven en
gardes-officers betjent. Denne karl hade blifvit häktad, emedan
man funnit upproriska skrifter hos honom, hvilka han
ämnade utsprida och genom hvilka man uppviglade
soldaterna till olydnad. Domstolen dömde honom till
dödsstraff, men konungen beviljade honom nåd, man
vet ej på hvilkens inrådan. Kronprinsen, som var
närvarande i statsrådet vid underrättelsen derom,
utropade lifligt: ’Det fins då ingen regering till här i
Sverige!’–■»
»Stockholm n febr. 1811.
Jag anser mig böra meddela ers exc., att några
personer här antingen till följd af ovilja mot baron
Engeström eller af andra skäl hade uppgjort planen
att underkasta denne ministers handlingar en viss
kontroll, om det icke lyckades att få honom afsatt från
sin post. Man hade för afsigt att anmodä kronprinsen
a£ åtaga sig den allmänna ledningen af
utrikesdepartementet och att utvälja de personer, som skulle arbeta
under hans order. Då man talade med prinsen derom,
satte’ han sig deremot, men förklarade sig dock färdig
dertill så vida konungen önskade det. Konungen å sin
sida hänsköt saken till kronprinsen, som för att icke
såra baron Engeström på fint sätt erbjudit denne minister
sina tjenster i svenska regeringens underhandlingar med
Frankrike, emedan han, som han sade baron Eng&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
