Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Anekdoter och karaktärsdrag från svenska hofVet, berättade af Suchtelen och andra medlemmar af ryska ambassaden - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag hade sålunda i går lyckan att i kronprinsens
egna händer öfverlemna brefvet från vår suverän såväl
som pelsverken, hvilka h. k. h. lät packa upp i min
närvaro och undersökte med synnerligt nöje. Efter att
ha läst h. kejs. maj:ts bref, närmade sig kronprinsen
mig, synbart rörd af ett så i ögonen fallande bevis på
vår höge suveräns vänskap, och i det han underrättade
mig om att han skulle sända mig sitt svar till h. maj:t
kejsaren, täcktes h. k. h. uttryckligen ålägga mig att
för ers exc. uttrycka alla de känslor som ett sådant
uppdrag, som det jag nyss fullgjort, måste föda i hans
hjerta.
Jag bereder på förhand mina depescher till den
dagen jag kan återsända feldjäger Thompson med h. k.
h:s bref.»
»Stockholm 9 dec. 1811.
Jag försökte i min föregående rapport att för ers
exc. skildra det lifliga intryck brefvet och presenten
från h. maj:t kejsaren gjort på kronprinsens sinne. Jag
vågar tillägga att intet kunnat bereda honom ett större
nöje än en skickning af detta slag, hvilken på samma
gång deji fägnar hans hjerta, synes ytterligare i hans
egna ögon höja honom i allmänhetens omdöme.
Det var vid detta samma tillfälle som jag gaf
h. k. h. del af den depesch ers exc. värdigats skrifva till
mig. Han läste den med största uppmärksamhet och
med ögonskenlig tillfredsställelse.
Då han kommit till det ställe, der ni säger, att
hvad h. kejserliga maj:t ej anförtrott någon af de båda
kejsarne det nedlägger han i skötet aj den vänskap
han alltid vill underhålla med h. k. h. och Sverige,
stannade han och sade mig, i det han högt läste om
samma ord för mig: ’Jag är synnerligen sensibel för
detta; jag är verkligen rörd deröfver och ber er att
anmärka det i edra depescher.’
Då kronprinsen läst till slut återgaf han mig
depeschen, i det han sade mig, att han omöjligen kunnat
erhålla ett mera otvetydigt och på samma gång mera
smickrande bevis på h. k. maj:ts aktning. H. k. h.
ålade mig samtidigt att för ers exc. uttrycka det nöje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
