Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografiska notiser öfver personligheter, förekommande i detta arbetes första del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Signeul af Foumier meddelades utrikesministern
Enge-ström och strax derpå genom tidningarna oväntadt
offentliggjordes.»
Ur de nämda anteckningarne af Mörner hemta vi
vidare en ganska roande beskrifning öfver förhållandet
mellan Karl Johan och Alquier.
»År 1811,» skrifver M., »var anmärlcningsvärdt i
historien, ty då bestämdes och framkastades planer till
det krig, som skulle ega rum mellan Napoleon och
Alexander.
Vid denna tid residerade i Stockholm två mycket
olika diplomater, franske ministern Alquier och ryske
ministern Suchtelen. Den förstnämde befallande, brutal
och högdragen till yttersta grad; den senare ödmjuk
och artig mot alla och till yttersta grad smickrande
kronprinsen, emedan han såg att h. k. h. var svag för
smicker. Suchtelen lät på samma gång den som älskade
penningar förstå att Alexander icke skulle spara på
mynt at dem, som kunde verka i hans intresse hos
kronprinsen.
Detta år var jag såsom adjutant ofta på vakt hos
kronprinsen, och vanligtvis om aftnarne, då han tillät
kammarherrarne och ordonnansofficern att draga sig
tillbaka från sin tjenstgöring, var han nog nådig att
befalla mig in till sig, då samtalet vanligtvis rörde sig
kring ett förbund med Frankrike, hvarpå han höll
starkt. Efter de audienser prinsen gaf Alquier, visade
det sig dock att denna böjelse för den franska alliansen
i hög grad aftog, och den ryska saken gjorde i
Such-telens händer så stora framsteg, att prinsen i stället
började luta åt RysslarTd. Ofta beklagade kronprinsen
sig öfver Napoleons hårdhet mot Sverige, tilläggande:
»Man måste först med Englands och Rysslands hjelp
en smula tygla kejsar Napoleons makt och öfvermod
och sedan jemte Frankrike och dess bundsförvandter
diktera lagar för Ryssland.»
Emedan kronprinsen tillät mig att fritt yttra mitt
tänkesätt, bad jag att få fästa h. k. h:s. uppmärksamhet
på att Napoleon i händelse han i kriget blef den
förödmjukade och förlorande, befunne sig i en sådan
ställning, att han måste förlora allt. Ryssland skulle då bli
den dominerande makten i Europa, hvilket för Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
