Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biografiska notiser öfver personligheter, förekommande i detta arbetes första del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försatte hans projekt, att upphäfva lifegenskapeit, adeln
i raseri. Hans finansiella reformer betraktades såsom
farliga experiment, hans benägenhet för
kontinentalsystemet föreföll misstänkt och redan 1810 till 1811
ville det s. k. patriotiska partiet störta honom. Något
längre fram lyckades intrigerna, i hvilka G. M. Armfelt
lär hafva deltagit. I mars 1812 afsattes han från sina
förtroendeposter, bland hvilka må nämnas
president-skapet i lagstiftande kommissionen, och förvisades till
Nishnij-Nowgorod, der han hölls i det strängaste häkte.
Genom en ukas 1816 kallade emellertid Alexander
honom tillbaka i statstjensten, frikände honom från alla
misstankar och utnämde honom till civilguvernör öfver
Pensa samt från 1819 till generalguvernör öfver
Sibirien, der hans förvaltningsplaner antogos till det
ofantliga områdets sanna bästa. 1821 återvände Speranski
till Petersburg och inträdde i riksrådet, men först under
Nikolaus vann han ett dominerande inflytande såsom
lagstiftare. Speranski afled 1839. (Sid. 51.)
Staël-Hofstein, Anne Louise Germaine, född Necker,
ryktbar fransk författarinna, född 1766, gift 1786 med
svenska sändebudet baron Staël-Holstein. Vi återkomma
utförligt till henne i nästa band. (Sid. 23, 42, 52.)
Stedingk, Curt von, född i Pommern 1746, död i
Stockholm 1837, en af våra ryktbaraste krigare och
statsmän, inträdde i svensk tjenst redan år 1759 såsom
fanrik vid dåvarande kronprinsens regemente. Hans
vexlande lefnadsbana har grefve Magnus Björnstjerna i
sina anteckningar i få ord skickligt skildrat, då han
anmärker att denne man t åskådat Ludvig XV:s
sede-förderfvande hof; var hemmastadd i Ludvig XVI:s,
sett och ofta talat med Fredrik den store; var vän
till Gustaf III; i hög grad åtnjutit Katarinas ynnest;
omfattades med största godhet af kejsar Paul, hvilken
kallade honom hvad han sjelf smickrade sig vara ’un preux
chevalier’; för hvilken Alexander hade ett slags sonlig
tillgifvenhet ; som Gustaf IV Adolf och Karl XIII
omfattade med aktning och vänskap och om hvilken Karl
Johan skref: ’arméns Nestor, vår krigaräras patriark,
den allmänt aktade och vördade fältmarskalken, herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
